Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sig in i denna fråga, hänvisas till
Lantmännens föreningsblad eller till
den 1908 utgivna Kalender över
svenska lantbruket. I den senare äro
förtecknade de kooperativa
organisationer. som funnos till utgivningsåret.
Ehuru föreningsverksamheten först
de senaste 5 å B åren kommit riktigt
i gång, upptas dock. 206 sidor av
boken med listor över dem. För att ge
en föreställning öm vilka syften de
redan befintliga föreningarna fullfölja,
anföras här de rubriker, under vilka
de ordnats i Kalendern. De äro:
Föreningar för utövande av
försöksverksamhet, sammanslutningar för beredande av
egna jordbrukshem, allmänna
inköpsförenin-gar, torvströföreningar, tröskföreningar,
oeh tröskbolag, hingstföreningar,
tjurfor–eningar, kontrollföreningar,
mejeriföreningar oc-h äggförsäljningsföreningar.
På sista tiden ha dessutom även i Sverge
uppstått kooperativa slakterier,
försälj-■ningsföreningar för trädgårdsalster, svin-,
höns- och kaninavelsföreningar, kooperativa
elektricitetsverk etc.
Bland de allra viktigaste av de nya
sammanslutningar, som uppstått inom
modernt jordbruk, äro
kontrollföreningarna. Dessa avse att ge
den enskilde jordbrukaren en
noggrann kännedom om
produktionskostnaderna inom olika grenar av
jordbruket. Hittills har det mest varit
mjölkproduktionen, som kontrollerats
på detta sätt. Särskilt utbildade
assistenter anställas av föreningarna
oeh besöka medlemmarna med
regelbundna mellantider, varvid de
undersöka, dels vilken mjölkmängd
varje ko lämnar och dess halt av
smör-fett, dels mängden och värdet av det
foder, varje enskild ko erhållit, På
grundvalen av dessa undersökningar
på ort och ställe uträknas sedan
mjölkens produktionspris för varje ko
under året. Dessa siffror läggas-av
jordbrukaren till grund för hans
kreaturs-avel. De sämre kunna utgallras efter
hand och endast de bästa godkännas
som avels- och gagndjur.
Vid insamlandet av
kalenderuppgifterna fanns det i Malmöhus län 105
mjölkkontrollföreningar, alla bildade
under 1900-talet och med ett koantal
av 150 å 800 pr förening.
Det allra nyaste i
kontrollförenings-väg är
bokföringsförenin-g a r, som åtaga sig
kontrollräkenskaper över växtodlingen oeh även andra
grenar av lanthushållningen samt
uppgöra bokslut över medlemmarnas
års-räkenskaper etc.
Ett typiskt exempel på denna nya och
betydelsefulla kontrollverksamhet utgör det i
Leipzig upprättade Howard-institutet, som
arbetar med en personal på 100 personer,
av vilka 10 äro avdelningschefer och drivna
i både bokföring och jordbruk. 250 å 300
stora gods äro anslutna till detta institut.
Varje medlem skickar in sina rapporter till
institutet, men huvudbokföringen förrättas
där, och sätter medlemmarna <i tillfälle att
följa driften i detalj, så att de kunna i tid
rätta ’begångna fel. Trots en mängd
invändningar, särskilt från herrar teoretici,
har detta institut kunnat glädja sig åt en
storartad framgång i sitt arbete, säger prof.
Sjöström vid TJltuna lantbruksinstitut; det
är hans uppgifter i ett nyligen hållet
föredrag vi här återge. Även det. stora tyska
åkerbrukssällskapet och andra inrättningar
i Tyskland bedriva numera liknande
verksamhet.
I Danmark arbetar man sedan 1904 i
samma syfte genom att några (oftast fem)
gårdar slå sig samman om en assistent, som
handhar kontrollen. Även där tycks
emellertid utvecklingen gå i riktning mot
Ho-■wardssystemet, d. v. s. mot centralisation.
En avläggare av Ilowardssystemet har
kommit till stånd i mars detta år och
arbetar redan för 65 egendomar med
sammanlagt 11,000 hektar från 8 till 550 liektar pr
egendom. De danska avgifterna ställa sig
mellan 25 oeh 300 kr.
I Skåne har ett försök sedan i mars gjorts
med 10 gårdar om sammanlagt 400 hektar.
Gårdarna variera från 15—70 hektar.
Avgiften är här 1 kr. pr hektar till 100, sedan
50 öre.
Betydelsen av dylik kontrollverksamhet
visas av — för att blott nämna ett exempel
— att. vtid Howardinstitutet man erhållit
sådana resultat, att produktionen av 100 kg.
vete kan variera mellan 11:65 och 24:58.
Den som producerar vete till det senare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
