Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
A. ÖRNE: SOCIALISTISK JORDBRUKSPOLITIK
75
priset, kan tydligen ieke göra stor förtjänst
därpå.
Ett här i Sverge ännu okänt slag av
ekonomiska jordbruksföreningar är
kreditföreningarna. En plan
att genom statsåtgärder ge den första
impulsen till dylika föreligger dock
i fullt utarbetat skick, och det beror
blott på regeringen och riksdagen att
verkliggöra den.
Nästa steg på vägen måste bli d
i-r e k t samverkan mellan
industriarbetarnas konsumtionsföreningar och
jordbrukarnas försäljningsföreningar
av olika slag. Ordentliga
leveransavtal för längre tid kunna, så uppgöras,
mellanhändernas försvinnande
kommer att betyda högre försäljningspris
för jordbrukarna, men billigare
inköpspris för arbetarna å alla de
sena-res livförnödenheter; den förvirring
som nu råder inom livsmedelshandeln,
kan efterträdas av en fullständig
planmässighet, priserna bli inom trånga
gränser konstanta och jordbrukaren
kan följaktligen på förhand noga
beräkna, på vilken gren av sin
verksamhet han bör lägga huvudvikten etc.
# *
*
Den i det föregående skildrade
kooperativa utvecklingen inom
jordbruket medför, såsom var och en lätt kan
förstå, å ena sidan en djupgående
ombildning av hela lanthushållningens
driftformer, å andra sidan är den
underlagd en lika ofrånkomlig n ö
d-vändighet som den industriella
koncentrationsprocessen.
Den bryter den enskilde
jordbrukarens isolering och självgoda egoism,
och den gör honom följaktligen i
högre grad till samhällsvarelse. Den ger
småbruket nästan alla de tekniska
och kommersiella företräden, som
förut naturligen tillkommit
storbruket, ja den inordnar i vissa avseenden
även de största domäner under samma
högre enhet som småbruken med sam-
ma fördelar för alla (t. ex. inköp av
foder- och gödningsämnen). Den
överflyttar en god del av det enskilda
företagets arbete på organisationen,
på det gemensamma (mejerier,
kontroll- och räkenskapsföreningar
o. s. v.). I och med det gemensamma
räkenskapssystemets införande är det
första steget taget till g emensa m
förvaltning på frivillighetens
grund. En större utbredning av
detta system skall ge möjlighet, att
såsom aldrig någonsin förut
överskåda landets växlande
jordbruksmöjlig-heter, att använda den rätta
driftformen och de rätta växtarterna på rätt
ställe, att ge en säker bild av
jordbrukarnas levnadsstandard och andra
oumbärliga ledtrådar för det
allmännas jordbrukspolitik.
Det kan, på grundval av kännedom
om vad som redan hunnit utvecklas
och den allmänna riktningen, med så
gott som absolut säkerhet förutsägas,
att kooperationen kommer att t o t a 11
omgestalta hela
lanthushållningen. såsom kapitalet
redan omgestaltat den oorganiska
produktionen. Och denna omdaning och
nydaning leder rakt fram till
socialismen. Efter hand kunna alla
dessa nu frivilliga organisationer
utrustas med befogenhet och ansvar som
samhällets legitima organ, ungefär
som de nuvarande kommunerna. Det
kan t. o. m. ifrågasättas, om man icke
rätt snart skulle kunna inrätta
särskilda ”jordbrukarkommuner ”,
liksom man nu vid sidan om de
borgerliga kommunerna ha de kyrkliga, oeh
ge dem vissa befogenheter beträffande
jordbruket inom deras område.
Till dessa kommuner, bestående av
likaberättigade, självständiga
jordägare och arrendatorer. skulle exem-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
