Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
att ieke sätta sig upp mot av ”gud
fader givna herrar”.
Men på andra platser. återigen
—-och de voro ej heller så särdeles få
— var uthålligheten orubblig, och
samhörighetskänslan lika utpräglad som
bland industriarbetarna, vilket för
övrigt framgår därav, att arbetarna å
dessa platser ännu befinna sig i strid.
När ”den rationella klyvningen”
företogs, och lantarbetarna hörde till de
grupper, som skulle återgå, hade
nämligen lantjunkarväldet, till följd av
ingenjörers och studerandes skördehjälp,
morskat upp sig så pass, att det
förklarade sig icke kunna återtaga några
av de gamla arbetarna, såvitt ej dessa
vore villiga att underkasta sig de
särskilda bestämmelser, det komme att
dekretera. Nya kontrakt, som i såväl
löne- som naturaförmåner understego
kollektivavtalens, framlades. Som
ka-raktäristik av kontrakten i fråga må
följande paragraf anföras:
”Av varje månadslikvid äger
bolaget innehålla under månaderna
november, december, januari, februari och
mars 3 kr. och under övriga månader
5 kr. Det sålunda innehållna
beloppet utdelas vid tjänsteårets slut, under
förutsättning att N. N. fullgjort sina
skyldigheter, varemot i annat fall
detsamma är till bolaget förverkat.”
Ett sådant tillvägagångssätt är
givetvis från rent moralisk synpunkt
dömt i förväg. Men de moderna
bolagen i våra dagar ha aldrig haft
känning av några moralbegrepp, fastän
de, som sitta vid styret, och med breda
later axla ”gammal-moralens ” kappa,
tro sig skickade att kasta sig med rent
raseri över de s. k. ”nya” morallagar,
vilka fått fäste inom arbetarklassen
— samhörighetens. Men icke
nog härmed! De brutala kontrakt,
som förelädes arbetarna, voro också,
som framgår av ovanstående citat, av
rent godtycklig natur. För den
minsta förseelse, verklig eller
uppdiktad, kunde arbetaren vid årets slut helt
enkelt bli berövad de innestående 50
kronorna. Ingen är fullkomlig i
denna ofullkomlighetens värld, och en
arbetare, i ett sniket bolags ögon, är det
aldrig. Om man exempelvis
förutsätter, att ett bolag har 250 lantarbetare,
och vid årets slut finner, att dessa,
efter de i bolaget styrandes mening, icke
rätt fullgjort sina skyldigheter,
kanske rent av strejkat några dagar av
solidaritetshänsyn eller på annat sätt
”förgått sig”, så kan bolaget helt
enkelt, i enlighet med ovan återgivna
bestämmelser, innehålla de 50
kronorna för var och en, varigenom årets
nettovinst, förutom ränta, ökas med
12,500 kr. — ett
”administrationsbi-drag”, som icke är att förakta.
Det är under alla förhållanden högst
oförsynt att innehålla större eller
mindre löne belopp, vilka
arbetsgivarna sedan efter
gottfinnan-d e kunna utbetala eller icke. Men
som höjden av utpressning och
hämn-debegär måste dylikt godtycke
stämplas, då det är fattiga jordträlar, som
få sitta emellan.
Alltnog -— följden av
arbetsgivare-åtgärderna härvidlag blev den, att
arbetarna på ett rätt stort antal platser,
på förbundsstyrelsens särskilda
bemyndigande, fortforo med
arbetsnedläggelsen, och densamma fortgår den
dag i dag är i det närmaste
oförändrad. Sannolikt är ej heller någon
förändring att vänta, förrän möjligen
till våren, när de ”bättre
konjunkturerna” och vårarbetet komma:
Bland platser, där avdelningarna
ännu äro i strid, märkas: Fagersta,
Lars-bo, Högfors, Garpenberg, Gysinge,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
