Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
oss, även utanför clen levande
människokroppen, således utanför de
levande människornas samhällsliv. Att detta
senare tros hava en förgrening där,
varest inga kroppsligt levande
människor finnas — utan endast en med
mänskligt medvetande utrustad natur
eller eljes döda människors
fortexiste-rande medvetanden — det synes vara
själva kärnan i den sociala
animismen.
* *
Denna flyter därför samman med
de religiösa föreställningarna om, att
människan genom offer, åkallan och
bön kan kommunicera med en
andevärld samt får sitt slutliga öde
bestämt av en andevärld, som består av
medvetanden i viss mån lika med det
mänskliga medvetandet.
Att detta sista antagande alltid
föreligger, även uti de högsta
gudsföre-ställningarna, bevisas just av de
sociala elementerna i de hithörande
religionerna. De troende förmena sig ha
medvetande om ett gudomligt
medvetande, som lyssnar till den troende och
meddelar sig med honom. I regel tro
de sig även ha medvetande om en
mängd andra, lägre än gudomliga, i
osynlig måtto existerande
medvetanden. med vilka det är möjligt och mer
’ eller mindre önskligt att stå uti
rapport. Djävulstron hör hit, lika väl
som tron på helgon och änglar. Oeh
tron på ett liv efter detta är intet
annat än tron på samhällslivets
fortsättande på andra sidan graven — med
> eller utan djupgående förändringar.
De praktiskt betydelsefullaste
religiösa åskådningarna — kanske blott
buddismens delvis undantagna — ha
städse uppvisat en social kärna, i det
de med nödvändighet haft till
funda-ment människans tro, att hon kan
påverka eller påverkas av eller
växel-verka med medvetanden, som ej äro
hennes levande mänskliga omgivnings
och samtids medvetanden. Om vi
låta uttrycket animism omfatta all
tro på människolik medvetenhet
utanför de levande människornas krets, så
kunna vi säga, att religionen i
regel, om ej alltid, varit ett animistiskt
samhällsmedvetande uti den för tid
och folk högsta möjliga stegringen av
intensitet och extensitet.
I sin allmännaste form skulle det
animistiska samhällsmedvetandet
innebära föreställningen, att all
medvetenhet är besläktad med
människans medvetenhet samt att
medvetenheten ej är en tillfällig eller
förgänglig företeelse, utan ett bestående
grunddrag uti all tillvaro.
Världsalltet vore icke idel medvetenhet, som
den primitive animisten föreställer sig.
Men världsalltet vore alltid
medvetenhet— och, tillägga de högsta
religionerna, alltid växande
medvetenhet.
Tydligt, är, att en på djupet
trängande religionsforskning icke kan
undvara sociologien. Icke blott de
primitivaste utan även de högsta
religiösa föreställningarna äro
oupplösligt sammanflätade med våra sociala
föreställningar och invuxna - i vår
sociala natur över huvud. På en viss
punkt sammanflyta religiöst
medvetande och socialt medvetande uti en
odelbar enhet — nämligen där det
visar sig, att båda i grunden äro
medvetande om annat medvetande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
