Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
århundradets intresse för
befolkningsfrågan ses mot den märkliga
omkastningen i alla befolkningsfaktorer,
som inträtt i och med
läkarevetenskapens och hygienens
utveckling samt den på grund därav
skedda sänkningen i den allmänna
årliga dödligheten, vilken t. ex. i Sverge
på 100 år sänkts till inemot häl
f-t e n.
På samma sätt måste man se det nu
återvaknade intresset för
befolkningsteorin i den märkliga förskjutning i
födelsetalet, som under de
senaste decennierna försiggått i
samtliga västeuropeiska länder, i Frankrike
så skarpt, att man börjat frukta den
franska rasens utdöende.
Folkökningen i siffror.
Sänkningen i dödstalet var första
orsaken till den revolutionära
förändring, som under det sist förflutna
århundradet inträdde i
befolkningsrörel-sen. Man kan lätt tänka sig, vilken
omläggning av alla förhållanden, som
följde därav, att dödlighetssiffran på
några decennier sjönk från de 28 å 30
pro rnille (på tusen) som härskat
ännu så sent som omkring år 1800, till
24 å 23 pro mille, en sänkning som
sedermera fortsatt ända, därhän, att vi
numera i de skandinaviska länderna
äro nere i en årlig dödlighet vid
omkring 15 pro mille.
Dessa tal ensamma äro emellertid ej
tillräckliga för att belysa den
förändring som inträtt. För att få en klar
uppfattning därom bör man erinra
sig, att dödligheten numera håller sig
ganska regelbunden från det ena året
till det andra, att till och med en
epidemi som koleran 1902 i Hamburg
blott obetydligt höjde denna stads
dödlighetsprocent, varemot förra
århundradens befolkning var utsatt
för fruktansvärda omkastningar i
dödlighet ända därhän, att en epidemi i
likhet med pesten år 1633 i Breslau
kunde bortrycka en tredjedel av be-
folkningen. Ännu så sent som 1665
bortryckte pesten i London mellan en
fjärdedel och en femtedel av hela
stadens befolkning. Jämför man vår tids
lugna dödlighet med en sådan
möjlighet som att på e 11 å r en 80 å 100
tusen människor skulle dö i Stockholm,
finner man lättast, vilken förändring
som inträtt.
Den höga dödligheten under
föregående århundraden hade som en
naturlig följd haft en hög
födelsefrekvens. Då alltjämt mycket folk
bortrycktes, funnos ständiga luckor att
sätta in en ny befolkning uti. Jorden
undergick ej så stark delning, arven
voro större, ledigare platser funnos
lättare. Och eftersom
barnadödlighe-ten var högre, innebar den högre
nativiteten ej ett större antal barn på
familj. Därför se vi, hur trots hög
födelsefrekvens folkökningen då
försiggick i allt annat än raskt tempo.
Folkmängden var överhuvud mycket låg,
jämfört med nutidens. Då
svenskarna under Karl XII förmådde sätta hela
Europa i rörelse ägde det egentliga
Sverge ej mer än 1 y2 miljon
inbyggare. År 1810 hade England och
Wales, då det trotsade Napoleon, knappa
9 miljoner. På 1500-talet räknade en
så mäktig stad som Hamburg blott
19,000 invånare, och så sent som år
1800 hade Berlin blott 170 tusen.
Samtidigt försiggick folkökningen
så sakta, att t. ex. Sverges folkmängd
under hela 1700-talet knappast ökades
med tre femtedelar, varemot den
under sistförflutna århundradet mer än
fördubblats.
Då i och med det 19 :de
århundradet dödligheten sjönk, låg det nära
tillhands att antaga, art detta
omedelbart skulle resultera i sjunkande
födelsefrekvens, medan folkökningen i
dess helhet fortsatte i orubbat tempo.
Detta blev emellertid ej förhållandet.
Långt in i århundradet höll sig
födelsefrekvensen nästan lika hög som
förut. Resultatet blev i stället en
sådan stegring i folkökningen
att mänskligheten ej förut haft något
jämförligt. Medan man under åren
1570—1700 troligen i Sverge haft ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
