Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
på det samhälleliga
framåtskridandet” –––––
Omedelbart efter dess publicerande
kom jag i personlig beröring med Marx
och Engels. Jag började nu bättre
förstå marxismen och att arbeta mig
fram till fullständig insikt i den ...
Denna andliga utredningsprocess
kunde ej undgå att återverka på min
uppfattning i befolkningsfrågan. Ej så
att förstå, som 0111 jag enbart uppgav
den och övergick till andra, förut
utarbetade uppfattningar därom. Efteråt
som förut fann jag ingen som fullt
tillfredsställde mig. Men mina
darwi-nistiska liksom mina
befolkningsteore-tiska uppfattningar undergingo vissa
förändringar, då jag undersökte dem
ut från min nyvunna metodiska
åskådning.
Så småningom arbetade jag mig
fram till en ny ståndpunkt”, säger
Kautsky, ”och det är den som jag
hävdar i min nu utgivna bok”.
Socialismen kan med rätta vara
Kautsky tacksam för detta hans långa
studium i befolkningsfrågan. Ty —
som en närmare eftertanke genast ger
vid handen — spela de av Malthus
påpekade förhållandena en så stor roll
i mänsklighetens ekonomi, att deras
fullständiga utredande är ett
oeftergivligt villkor för varje ekonomisk
teori. Den socialistiska teorien bör ej
gå förbi ett enda mer betydande
ekonomiskt spörsmål, utan i den mån
arbetskraften räcker till upptaga dem
till undersökning, även 0111 de första
utredningarna ej skulle bli
tillfyllest-görande.
* *
*
Folkökningsfrågan blir aktuell.
Att Kautsky återupptagit sin
ungdomsskrift till omarbetning, berodde
emellertid ej blott på det intresse han
alltid hyst för däri behandlade
spörsmål, utan även j3å en yttre
omständighet.
Under ett flertal år hade nämligen
f<Jikökningsspörsmålet fallit i
glömska. Sedan det fram till 1880-talet
haft en mycket intresserad publik,
blev det under de följande 20 å 25
åren omodernt, Alla farhågor, som
man under seklets första decennier
uttalat om att den starkt fortskridande
folkökningen skulle leda till en allmän
kris, tycktes vederläggas av
verkligheten. Årtionde från årtionde, ända
fram mot 1880, fortsatte i de flesta
europeiska länder denna snabba
ökning, och likväl slogo de pessimistiska
spådomarna ej in.
Ej underligt således att man började
betvivla dessa ovädersspåmän och
jämställa malthusianismen med
onödig kometskräck. På 1880-talet
bidrogo härtill de fallande livsmedelspriser^
na.
Emellertid ha tvenne omständigheter
så småningom återfört frågan på
dagordningen. Den första är den ånyo
påbörjade stegringen i 1 i v s 111
e-delsprisen samt utvandri
n-g e n från agrarländerna till
utomeuropeiska länder, den andra och
viktigaste den märkvärdiga
omkastningen i de b e f 0 1 k n in g s s t
a-t i s t i s k a f a k t a.
Helt naturligt anknyter sig den
befolkningsteoretiska diskussionen i
första hand till de exakta uppgifter
om förändringar i folkstocken, som
be-folkningsstatistiken lämnar.
Sålunda måste Malthus’ och lians
samtidas intresse för
befolkningsfrågan förstås ut från de märkliga rön.
befolkningsstatistiken i Frankrike
gjort under revolutionskrigen, då ett
starkt stegrat födelsetal hastigt åter
fyllde de stora luckor i befolkningen
krigen och nödåren huggit iit.
Sålunda måste hela det sistförfiutna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
