Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tagelse kan det sägas, att varje person
har sitt eget tempo vid kroppsliga
rörelser, vilket är föränderligt endast
mellan trånga gränser.”
Redan härav framgår ju, att. en
utifrån given takt, även om den är vald
med omsorg, kan hli besvärande oeh
nedsätta prestationen. Skillnaden i
verkningar mellan självvald takt och
dikterad takt eller, som man kunde
uttrycka det, mellan organiskt och
mekaniskt tempo, belyses utförligt av
miss Smiths experiment, och här ligga
de värdefullaste resultaten.
Den tvungna takten kan visserligen
vara tidsbesparande och höja
arbetsmängden, men med risk att försämra
beskaffenheten. Den påverkar
nämligen försökspersonen på ett helt annat
sätt än den självvalda takten.
”1 effekten på arbetarens
känsloläge är det en bestämd skillnad
mellan den rytm, som framkallas genom
akustiskt given takt, (syftar på den
vid taktgivningen använda
metronomen; anmärkn. av ref er.) och den,
som framkallas genom kroppens fria
rörelser vid självvalt tempo. Det
förstnämnda kan ha en uttömmande
verkan, medan det senare är ett medel
till kroppens uppfriskande.”*
Vid experimenten med tvungen takt
ha hos försökspersonerna uppträtt
oangenäma känslor i påfallande grad.
Detta tolkar författarinnan som ett
”tecken till bristande harmoni mellan
de rörelser, som fordras för arbetet,
och de normala organiska
rörelsetiderna”. **
Då nu fördelen med det rytmiska
arbetet ligger bl. a. i framkallande av
lustkänslor, som underlätta arbetet, så
kommer tydligen ett av rytmens
huvudsyften att på så sätt förfelas.
Miss Smith drar också härur den
slutsatsen. att man för att utnyttja
rytmens fördelar måste rätta rörelserna
vid kroppsarbetet ”efter kroppens
naturliga tempo”. Då nu detta icke alls
* Sanith: A. «. (Genom förbiseende
liar sidans nummer ej antecknats.)
är fallet vid det industriella arbetet
kan man, menar miss Smith, sätta
ifråga ”0111 icke en del av
fabrilcsarbetar-nas missnöje är att tillskriva
maskinernas verkningar på
människokroppens rytmiska rörelser”. *
En något liknande tankegång
upptages för övrigt även av Cederschiöld,
vilken ser ”i arbetssångens
försvinnande en av anledningarna till det
nutida sociala missnöjet”.**
Avses härmed att angiva någon
v ä s e n 11 i gare grund till det
sociala missnöjet, äro dessa
förklaringsförsök lika misslyckade som
Vitalis-Norströms djärva hypotes 0111
magsyra oeh tandröta som missnöjets
ur-grund. Men som påbröd till alla
andra, djupare anledningar kunna vi
säkerligen räkna även de av miss Smith
och Cederschiöld framförda.
En annan av miss Smith framhållen
olägenhet med arbetet vid maskiner
är deras i jämförelse med våra egna
rörelser utomordentligt jämna gång.
Vid fri rytmisk rörelse förändrar
arbetaren sitt tempo ocli låter pauser
inträda alltefter arbetets svårighet.
Denna smidiga anpassningsbarhet kan ju
icke den känslolösa maskinen äga, och
då arbetaren måste följa dess gång,
mister han fördelen av det
föränderliga tempot.
Så mycket om Margret Keiver
Smiths experiment. Dobri Awramoffs
senare utförda undersökning är icke
på långt när så mångsidig —■
experimentserierna äro två: höjning av
vikter samt skrivande — och den
bekräftar på det hela taget- miss Smiths. Han
sammanfattar sina residtat- sålunda:
1) Varje person har sitt eget
arbetstempo.
2) Självvald takt presterar
kvantitativt- mindre, men är angenämare än
tvångstakt.
3) Tvångstakt är endast
kvantitativt befrämjande.
4) Kvaliteten däremot bättre vid
självvald takt.
* Smith: A. a. S. 284.
** Smith: A. a. S. 284.
** Cederschiöld: A. a. S. 109.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
