Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
till frågans belysande, att deras
huvudsakliga resultat bör i detta
sammanhang göras tillgängliga för en
vidare läsekrets. Förutskickas måste,
att detta refererande sker med
lekmannens bristande förmåga att
kritiskt värdesätta använda
arbetsmetoder, varför resultaten möjligen komma
att tillskrivas större räckvidd än den
kritiska fackmannagranskningen vill
tillägga dem.
Redan ur resultaten av de vanliga
trötthets- undersökningarna * kan
man våga dra en viktig slutsats
rörande det föreliggande ämnet, nämligen
att maskintekniken infört ett
ofördelaktigt element i arbetstakten genom
att i hög grad bortta pauserna i
arbetsprocessen. Om arbetaren är
herre över redskapets och sina egna
rörelser, lär erfarenheten honom att
välja takt och avväga vilopunkter
efter trötthetens inträdande. Men är
det en outtröttlig maskin, som är
herre över arbetarens rörelser, pressas
han att utnyttja sin muskelkraft långt
över trötthetsgränsen. Då det nu är
”ådagalagt, att trötthetsarbete är
mycket oekonomiskt både med hänsyn
till arbetets mängd och dess
beskaffenhet” samt åtminstone mycket
sannolikt, att ”dylikt arbete är förkastligt
även med hänsyn till dess betydligt
minskade övningsvärde” (Öhrvall) —
så bör det icke råda mycket tvivel om
den mekaniska rytmens
ofördelaktiga verkningar.
Men dessa undersökningar ha icke
varit speciellt ägnade åt utredningen
av arbetets och rytmens förhållande
till varandra. Först genom dylika
specialundersökningar kastas
tillräckligt ljus över frågan. Tvenne sådana
ha för ett par år sedan publicerats i
Wundts filosofiska tidskrift,* den ena
av Margret Iveiver Smith, den andra
av Dobri Awramoff.
Miss Smith liar på psykofysislta
institutet i Ziirich utfört fem olika
under-sökningsserier, omfattande höjning av
vikter med långfingret, skrivande,
omdömen om höjda vikters tyngd,
utan-läsning och visuelt läsande, varvid det
gällt att utröna rytmens inverkan,
såväl kvantitativt som kvalitativt, på
prestationerna, samt skillnaden mellan
självvalt och utifrån bestämt tempo.
Experimenten ha alltså velat utreda
rytmens förhållande både till
muskelarbete och till olika slag av psykiskt
arbete. Rörande deras utförande och
förlopp hänvisas till originaluppsatsen.
Här endast några av författarinnans
mera intressanta resultat.
Rytmen har vid jämförelse med
orytmiskt arbete konstaterats utöva ett
b e f r ä m jande inflytande på den
presterade kvantiteten. Så däremot
icke alltid beträffande kvaliteten,
som vid mera komplicerade
förrättningar kan skadas genom rytmen. **
Om tempot säges,### att ”en
förhållandevis hastigare takt är bättre än
en långsammare ägnad att garantera
en noggrann rörelse eller ett säkert
omdöme... Detta gäller emellertid
endast till ett visst mått av hastighet.
Under denna gräns är det
gynnsammare, om försökspersonens normala
tempo med konst ökas, än om det
minskas. ’ ’
Det ges alltså, i fråga om tempot,
ett optimum (det bästa), som det
är oekonomiskt att överskrida. Men
detta är hos olika personer
olika. ”Enligt erfarenhet och iakt-
* Margiet K e i ve r Smith:
Rhyth-mus u. Arbeit; i Wundts Philosophische
Studien. Bd XVI. S. 71—133 oeh 197—305
samt Dobri Awramoff: Arbeit u.
Rhythmus; i W.undts Phi.1. St. Bd XVIII.
S. 515—562.
* Se t. ex. öihrvall: Om psykisk ut-
tröttning. Verd. småskr. 59.
** Smith: A. a. S. 291.
*** Smith: A. a. S. 280.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
