Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gemensamma intresse av, att företaget
skall bära sig så väl som möjligt. I
Jiuvudsak går det ut på en omläggning
av aktiebolag till ett slags sammansatt
bolag, i vilket, vid sidan av de vanliga
aktionärerna, tjänstemän och arbetare
upptagas som delägare med andel i
vinsten och rösträtt. Planen kan
skisseras ungefär på följande sätt:
aktiekapital 1,000,000 kr., å vilket
6 % betraktas som normal ränta, vadan
aktieägarna påräkna 60,000 kr. som
normal vinst;
arbetslöner för år 300,000 kr. (till
direktör, tjänstemän oeh arbetare), av
vilka 10 % innehålles, d. v. s. 30,000
kr.; i stället för dessa avdragna 10 %
utfås vid årets slut vinstandel; det
kapital, som efter 6 % skulle avkasta
30.000 kr. i ränta, d. v. s. 500,000 kr.,
blir tjänstemännens och arbetarnas
”delaktighetsbelopp” i det
gemensamma företaget, som sålunda skall
betraktas såsom byggt till 2/s på kapital
och till Vs På arbete;
uppkommen vinst fördelas
proportionellt på aktiekapitalet och
delaktig-hetsbeloppet; under här antagna
proportion mellan aktiekapital och
delaktighetsbelopp få aktieägarna 2/s och
delägarna 1/8 av vinsten; denna
årsvinst måste då utgöra minst 90,000 kr.
för att aktieägarna skola få sin
normala ränta med 60,000 kr. och
delägarna få ut hela sin innestående lön med
30.000 kr.; blir årsvinsten mindre, få
aktieägarna mindre än normal ränta
å 6 %, och då få inte heller arbetarna
ut hela det innehållna lönebeloppet;
bleve vinsten endast 60,000 kr., finge
aktieägarna därav 40.000 kr. och
delägarna 20,000 kr., d. v. s. 10.000 kr.
mindre än den fulla lönen; ginge
företaget med förlust, förlorade delägarna
helt och hållet de innestående 10 %,
d. v. s. finge räkna med 10 %
lönened-sättning;
rösträtten i det sammansatta
bolaget skall utövas med 60,000 röster av
aktieägarna och 30,000 röster av
delägarna; ”arbetarna komme att
tillsammans disponera om icke majoritet,
så dock en ganska aktningsvärd
röstsiffra”.
Huvudgrunderna för förslaget äro
därmed angivna. För detaljerna
hänvisas till Social Tidskrift 1910, h. 1.
Kapital och arbete betecknas i
förslaget sålunda helt enkelt aktionärer
och personal i enskilt storindustriellt
företag. Denna enkla tolkning av de
två begreppen vittnar om, att
förslagsställaren uppfattat problemet att
försona kapital och arbete som ett i
första hand rent praktiskt problem. En
välvillig kritik av förslaget till
problemets praktiska lösning bör därför
utan tvivel först pröva, huruvida ett
sammansatt bolag av den angivna
konstruktion är ägnad att göra
intressegemenskapen mellan kapital och
arbete inom företaget ”mera påtaglig”,
d. v. s. att övertyga aktionärer,
tjänstemän och arbetare om
nödvändigheten att ej glömma det gemensamma
intresset av, att företaget går så bra
som möjligt, för utsikten att var för
sig kunna främja var sitt särskilda
intresse, aktionärerna intresset av högre
vinst på bekostnad av arbetslönernas
höjd, arbetarna intresset av högre
arbetslöner på bekostnad av en större
vinst.
En enkel kontraräkning torde ge
vid handen, hur pass påtagligt
intressegemenskapen skulle överväga
intresset av stegrad lön ur tjänstemännens
och arbetarnas synpunkt. Antag, att
årsvinsten bleve ej blott 90,000 kronor,
utan att 45,000 kronor därutöver
komme att utdelas som vinst. Arbetarna
skulle därav erhålla 15,000 kr. En
arbetare med 1.000 kr. i nominell lön.
finge de 900 kronorna utbetalta på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
