Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vanligt sätt som veckoavlöning, vid
vinstutdelningen fick lian som
vinstandel först de innehållna 10 % eller
100 kr. samt därtill ytterligare som
verklig vinst 50 kronor. Dessa 50
kronor representerade då för honom en
reell fördel av intressegemenskapen.
De motsvara ett lönetillägg av 5 %.
Men om han nu glömt
intressegemen-skapen och vid årets början tillika
med övriga tjänstemän och arbetare
genomdrivit en löneförhöjning över
hela linjen med 5 %. Han skulle då
i veckolöner haft att utfå 945 kronor.
Företagets lönestat hade stegrats till
315.000 kr. oeh vinsten blott
blivit sammanlagt .120,000 kr. i stället för
135.000 kr. ocli av den komme 41,311
kr. 47 öre att utdelas till delägare
(tjänstemän och arbetare).
Delaktig-hetsbelo2ipet bleve 525,000 kr. Av den
,på tjänstemäns och arbetares lott
kommande vinsten erhölle ifrågavarande
arbetare 137 kr. 70 öre, d. v. s. han
erhölle lönen utfylld till 1,050 kr. samt
dessutom som ren vinst 32 kr. 70 öre.
Den s. k. vinsten bleve sålunda mindre
för arbetaren, och den bleve relativt
ändå mer minskad for aktionärerna,
som nu ej längre erhölle fullt två
tredjedelar av densamma. Fast
vinsten för det sammansatta bolaget hade
sjunkit i följd av löneförhöjningen,
hade företaget faktiskt dock gett
samma ekonomiska resultat. Om någon
bland aktionärerna ville på den
sammansatta bolagsstämman beskylla
delägarna (arbetarna och tjänstemännen)
för att ha åsidosatt det högre
gemensamma intresset av att företaget skulle
gå så bra som möjligt, skulle det med
fog kunna svaras, att företaget inte
burit sig sämre än förr, vad det
gemensamma resultat och
verksamheten beträffade, och en ar-
betare, som förde delägarnas talan,
skulle med fördel kunna använda
situationen som en illustration till den
allmänna satsen, att den årliga
avkastningen av landets
arbete och kapital inte
behöver bli mindre, därför att
arbetslönerna stegras och
kapitalprofiten sjunker.
Den formel för försoningen mellan
kapital och arbete, som
Svedala-förslaget innehåller, synes sålunda
knappast ge någon ekonomiskt hållbar
lösning ens för den enkla uppställning
av problemet, som förslagsställaren
räknat med. Det är tydligt, att
arbetets intressemotsättning mot kapitalet
i hans sammansatta bolag skulle vara
lika starkt som i ett vanligt
aktiebolag. Man skulle till och med kunna
påstå, att arbetets representanter i det
sammansatta bolaget, skulle kunna
väntas bli mer än vanligt intresserade
av lönestegringar, emedan de skulle
få blicken skärpt för, vilka påtagliga
fördelar de skulle ha av att lönerna
stego, och därmed
delaktighetsbelop-pet i förhållande till aktiekapitalet,
både med hänsyn till sitt ekonomiska
utbyte av verksamheten och till sin
maktställning inom bolaget gentemot
kapitalet.
Men det skall villigt medgivas,
att den sammansatta
bolagsformen i förslaget erhållit en
statutsmäs-sig utarbetning, som skulle
utomordentligt försvåra varje försök att
genomdriva en löneförhöjning! En
sådan skulle ej kunna beviljas utan
beslut på bolagsstämma, där
aktionärerna hade stor majoritet. I fall av
strejk skulle arbetarna riskera
innehållna lönedelar och delägarskap,
förutom att en arbetsnedläggelse kunde
åsamka företaget förlust eller förstöra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
