Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Uppslaget till sitt system har
förslagsställaren fått genom litterär oeh
personlig kännedom om industriella
företag i utlandet, vid vilka
vinstan-delssystem tillämj>as. Den
nationalekonomiska litteraturens måhända
bekantaste auktoritet ifråga om
löneformer eller avlöningsmetoder, * som nu
visserligen ställer sig tämligen
avvisande till vinstandelsidén, behandlar
de olika arterna av dessa system under
huvudsakligen följande rubriker:
1) vinstandelar, avsedda att stegra
arbetsintensiteten o. d.;
2) vinstandelar, avsedda att muta
arbetarna att ej tillhöra
fackföreningar ;
3) vinstandelar, som i själva verket
äro förlustandelar;
4) vinstandelar, som äro utslag av
välgörenhet, d. v. s. gåvor.
Exemplen till rubriken 3 betraktas
av denne författare som oting i
avlö-ningsväg. Dit fruktar jag, att
förfat-taren skulle hänfört Svedalaförslaget,
om det kommit till tillämpning och
dess tillämpning blivit honom bekant.
Principen i de verkliga
vinstandelssy-stemen (1) är, att ”systemet betalar
sig självt”. Arbetsintensiteten stegras
och arbetarnas ökade månhet om
material oeh verktyg medför besparingar,
vilka ökas genom att kostnaderna för
arbetets övervakning och ledning
kunna inskränkas. Större energi och
hushållning i produktionen från
arbetarnas sida gör det möjligt, att vid
till-lämpning av vinstandelssystemet både
aktionärer och arbetare kunna få mera
utav företaget, än de eljes skulle fått.
De lyckade experimenten med
vinst-andelslöner i utlandet ha bevisat
denna möjlighet för vissa
* S c h 1 o s s: Metods of industri al
remuneration. (1907.)
fall, oeh ingenting annat. Det är
denna möjlighet, som ingenjör
Fredriksson vill ha utnyttjad genom sina
anordningar. Nu är det emellertid
klart, att denna möjlighet är
ganska ringa inom industriella
företag, där arbetsintensiteten
redan under förut tillämpat
lönesystem uppdrivits nära gränsen
för arbetarnas kapacitet och där
sträng kontroll redan förut garanterat
största möjliga hushållning med
material och månhet om verktyg. Det är
också tydligt, att för att begagna det
ovan anförda exemplet, systemet hade
större utrymme att göra sig gällande
inom hr F:s sammansatta bolag, när
lönen var 1,000 kr., än sedan den
blivit höjd till 1,050, och i samband
därmed vinstandelsutsikten sjunkit från
50 kr. till 32 kr. 70 öre. Själva
vinst-andelssystemets princip har därför
endast sin tillämpning inom ett mycket
begränsat utrymme, och dess
tillämpning är tydligtvis absolut utesluten vid
startande företag, som behöva färre
eller flera är för att bli rentabla,och vid
dåliga företag, som ett eller flera år
måste ge förlust.
Starka invändningar mot
principens hållbarhet ävena inom detta
begränsade område ha emellertid
med fullt skäl framställts. Den utsikt
till vinst, som framkallat arbetarens
ökade energi och månhet, kan
omintetgöras genom misstag i affärsledningen,
förfelade spekulationer, lättsinnig
kre-ditgivning åt kunder o. s. v. Å andra
sidan kan vinsten stegras genom
förbättringar av arbetsmetoder,
tillämpning av nya uppfinningar o. d. I
samma stund, som arbetaren säger sig, att
utsikten till vinst är föga beroende, av
vad lian kan göra till eller ifrån, måste
principen slå fel. Denna fara skulle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
