Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
föreligga överallt, där ej sambandet
mellan arbetarens ökade energi och
omtanke vore ganska påtagligt. Ocli
där det sambandet är påtagligt, kräver
arbetarens högre insats till företagets
rentabilitet en ersättning, oberoende
av affärsledningens brister o. d. Den
stegrade plikten och omtanken
förtjänar sin betalning både i goda och
dåliga tider, och ej minst under de
senare skulle arbetarens ökade omsorg
ha högt värde. I dåliga tider skulle
den minst betala sig. För så vitt
vinst-andelssystemet vädjar till vår
moraliska uppfattning genom att ställa ökat
arbete i samband med ökad arbetslön
och omvänt, så förefaller det vid
närmare övervägande ganska bedrägligt.
* .-c
*
Svedalaförslaget vill bjuda mera än
ett andel-i-vinst-system. I stort sett
bjuder det likvisst mycket mindre.
Ett verkligt andel-i-vinstsystem
förutsätter en fri överenskommelse mellan
arbetsgivaren-företagaren och
arbetarna, genom vilken den förre
tillförsäkrar de senare, utöver större
normal lön, andel i vinsten efter
vissa grunder, utan skyldighet
attdeltaiför luster. * Den
ekonomiska principen för arbetarens
andel i vinsten utesluter
påtagligen varje skäl att ålägga
honom andel i förluster. Om
vinstandels-arrangemanget betalar sig genom att
öka arbetarens intresse för
produktionen, vore det den grövsta orättvisa att
kombinera vinsträtten med
förlustdelaktighet.
Svedalaförslaget gör denna
orättfärdighet till en väsentlig
grundförutsättning. Förslaget ”garanterar
* Levasseur: Salariat et sa-
laiies. 164. (1909.)
kapitalägaren en lönenedsättning i
dåliga tider.” Ja, mera än så!
”Arbetarnas innestående lönedelar komme
att bilda en ej alldeles föraktlig
buffert, i fall företaget ej gåve någon
vinst”, även vid misslyckade
spekulationer i goda tider. Det är klart, att,
eftersom Svedalaförslaget garanterar
arbetarna andel i förlusterna under
dåliga tider, men gör vinstandelarna i
goda tider osäkra, det på det hela
taget hör till de anordningar, som icke
förtjäna namnet vinstandelssystem,
men göra ganska gott skäl för
namnet ande 1-i-f örlustsystem. En
fundamental brist i
vinstandelssyste-men är svårigheten att fastställa
nettovinsten efter grunder, som äro
tillräckligt pålitliga. Så och så mycket ha vi
tilverkat och sålt för under året och så
och så mycket ha våra nödvändiga
omkostnader belupit sig till — alltså är
vinsten eller förlusten denna; det
ställer sig, som bekant inte fullt så enkelt
med boksluten i ett modernt
storindustriellt företag. Det nödiga
underhållet till och den nödvändiga
nyanskaffningen av maskiner, reparationer och
avskrivningar m. m. framkallas det
mycket bråk 0111 i ett enkelt
aktiebolag, och det sammansatta
Svedalabo-laget skulle helt visst få uppleva
diskussioner i dessa frågor mellan
aktionärer och delägare av en art, som
näppeligen skulle vittna 0111, att
intressegemenskapen blivit mera påtaglig.
Avgörandet lägger ju förslaget
emellertid i aktiemajoritetens händer.
* ^
*
Svedalaförslaget är i likhet med de
flesta vinstandelsförslag ett p a r t
i-kularistiskt förslag. Det är det,
som ställer det i flagrant motsättning
till allt vad socialism heter. Det
vädjar till enskilda företags lust ocli
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
