Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
förmåga att skaffa sig ock utnyttja
företräden i driftsorganisationen, vilka
skulle förlora sitt värde, i sannna mån
konkurrentföretagen allmänt inslogo
på samma vägar. Häri ligger en enkel
förklaring till, att ”medan många
försök med vinstandelssystem gått
utomordentligt bra i enskilda fall, metoden
visat sig vara av mycket ringa social
betydelse”. *
”Förklaringen till det faktum, att
vinstandelssystemet vunnit så ringa
utbredning, till ocli med i de största
industrierna, ocli till att det till och
med trängts tillbaka under de sista
åren, har man att söka i lönarbetets
hela natur. Den kapitalistiske
arbetsgivaren kan inte på allvar betrakta
sina arbetare som medintressenter. av
det enkla skälet att arbetet under det
kapitalistiska produktionssättet är en
v a r a. som han kan köpa till dess pris
på marknaden..”**
Intressekonflikten mellan kapital
och arbete beror djupast sett på, att
lönesystemet ställer arbetsgivare och
arbetare mot varandra som säljare och
köpare av varan arbetskraft.
”Arbetarna önska få så mycket och
arbetsgivarna ge så litet som möjligt.”***
Svedalaförslaget synes utgå från, att
den intressemotsatsen är väsentligen
skenbar, oeh vill göra
intressegemenskapen verklig. I själva verket
föreslås det endast en
skenbar intressegemenskap
utan att neutralisera den
verkliga
intressekonflikten.
* Adams and Sumner: L a b o r
problems. 375. (1908.)
* * Cornélissen: Théorie du
s a 1 ai r e. 448. (1908.)
*** Adam Smitli: F o 1 .k e n s
välstånd. 47. (1776; övers. 1909.)
Ett djupare studium av ”vad det är
som skiljer de stridande åt”, skall
helt visst övertyga upphovsmannen
till Svedalaförslaget om, att en
försoning mellan kapital och arbete är ett
problem av vida mera vittomfattande
och invecklad natur, än det problem,
som lian ställt sig, då lian försökt
finna en bolagsform, som skulle kunna
liålla aktionärer och arbetare vid ett
enskilt storindustriellt företag samman
i en gemensam strävan att få företaget
att gå så bra som möjligt. Det
framställda förslaget till en dylik
bolagsform tarvar uppenbarligen grundlig
omarbetning, om det skall kunna tjäna
det föresatta ändamålet. Vid en
sådan omarbetning vore det önskvärt,
att förslagsställaren, såsom lian helt
visst har tillfälle till, motiverade sina
planer med en utförligare och mera
ingående redogörelse för ett enskilt
företags resurser och resultat med
hänsyn till kapital och arbete under t. ex.
de sista tio åren med deras
konjunkturväxlingar och strider, jämte
hänvisningar till hur utvecklingen kunde
tänkts ha förlupit, om företaget
arbetat under den föreslagna sammansatta
bolagsformen. I ett sådant omarbetat
skick skulle hans framställningar helt
visst kunna påräkna stort intresse.
Samorganisationen mellan aktionärer
och arbetare måste dock vara
utveck-lingsmöjlig i den riktningen, att den
ger rum för fortgående utvidgning av
arbetets ekonomiska och rättsliga
ställning i förhållande till kapitalet inom
företaget, om förslaget skall öppna en
fredlig väg, på vilken kroppsarbetaren
”kunde göra förbund med tankens
arbetare, som han ibland trott vara sin
fiende, ocli tillsammans med denne
erövra kapitalet”.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
