Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ningen möjligen inträffade efterfrågan
på ökad arbetskraft fördelar sig på
en längre period. Och slutligen
åstadkommer den rikligare avkastningen
en mättnad på marknaden av
jordbruksprodukter, vilket å sin sida för
till, att en del arbetskraft, använd
efter det mindre produktiva
bruknings-sättet, blir överflödig, så att en del
jordbruksarbetare flyttas bort från
jordbruket och dettas genomsnittliga
avkastning på arbetsenhet höjes hela
linjen över. I varje enstaka fall
bidrager svårigheten att få nytt kapital
till utvecklingens setardering.
På så sätt kan införandet av ett
bättre brukningssätt under en längre
tid framåt neutralisera verkningarna
för ett land av lagen om den relativt
minskade jordavkastningen. Frågan
är blott, hur länge det skall dröja vid
en viss fortsatt folkökning tills lagen
åter skall göra sig gällande?
Kautskys uppfattning.
På denna fråga kan naturligtvis ej
givas ett generellt svar. Man måste
taga var tid för sig samt efterse dess
läge. Det är en dylik undersökning
för vår tid, Kautsky söker utföra.
”De socialekonomer”, säger
Kautsky, ”som hava satt den sjunkande
jordavkastningen i samband med den
malthuska befolkningslagen, hava nog
därvid mindre tänkt på ökad insats
av arbetskraft under ett och samma
brukningssätt, än på
framåtskridandet till städse bättre brukningssätt...
Men även härvidlag gäller detsamma
som vid ett och samma brukningssätt.
Varje förbättring, varje tekniskt
framsteg fordrar en bestämd kvantitet
arbete. Även här behövs ett minimum
av arbete, förutan vilket dessa
förbättringar ej låta sig införa, och ett
maximum, utöver vilket varje vidare
arbetsinsats är onödig. Dessa maxima och
minima röra sig ofta inom helt trånga
gränser.
Det kvantum arbete, en förbättring
kräver, och den högre avkastning, den.
åstadkommer, står emellertid alls ej
i bestämt, allmänt förhållande till
varandra. Genom införandet av ett nytt
sädesslag kan en egendoms
avkastning väsentligen stegras förutan den
minsta tillsats av ny arbetskraft.
Maskiner införas blott, om de inbespara
arbetskraft, samt om de medföra, att
samma produkt erhålles för mindre
arbete eller en högre produkt för samma
arbete som förut.
Det är således ej alls på
förhand säkert, att ett
högre brukningssätt, som
införes istället för ett lägre,
använder ett större
arbetskvantum än sin
föregångare.
Den erforderliga mängden arbete är
emellertid av tvenne olika slag:
direkt, levande arbete och indirekt,
förut till anskaffandet av
produktionsmedel använt. Ett dylikt
produktionsmedel kan spara oerhört mycket
arbete, betydligt höja arbetets
produktivitet, men kräver för sitt anskaffande
ett betydligt utlägg av arbetskraft.
Låt oss ta till exempel
bevattningsanläggningar, sådana som erfordras i ett
hett och torrt klimat. De kräva ofta
ett oerhört utlägg av arbete. En
gång-utförda, fordras däremot helt ringa
arbete för att vidmakthålla dem i gott
skick. Men jordavkastningen kan
genom dylika anläggningar enormt
stegras. Ja, ofta niöjliggöres först genom
dem en verklig brukning av jorden.
Övergången till ett högre
brukningssätt kan således
för en kortare tid fordra en
synnerligen stark tillsats
av nytt arbete. En gång
genomförd kan den höjda
jordavkastningen erhållas med
avsevärt minskad
arbetskraft.
Liksom framåtskridandet i
jordbruket, så framt det beror på en
ökning-av den odlade åkerarealen, ofta för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
