Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ningen skall ske •—• vilket emellertid
för en befolkningspolitiker just är det
eftersökta.
Något mer ingående studium av
dessa förhållanden giver Kautsky ej, utan
förklarar detta ligga utanför hans
boks uppgifter.
Han betonar emellertid kraftigt, att
en förökning i jordbruksavkastningen
icke alltid innebär en ökning i
människornas näringsutrymme, ty
höjningen i jordavkastning, uträknad pr
arbetsenhet, behöver ej innebära en
ökning i den absoluta avkastningen av
jordprodukter, utan blott att samma
summa erhålles mot mindre
arbetsut-lägg.
”Ett tekniskt framsteg i jordbruket
visar sig visserligen i en ökning av det
överskott, som det lämnar utöver
kostnaderna i underhåll för det använda
arbetet; således visar det sig antingen
i en ökning av den livsmedelsmängd,
som står till den icke lantbrukande
befolkningens tjänst, d. v. s. i en
utvidgning av dennas näringsutrymme,
eller i en minskning i den
jordbrukande befolkningens arbetsutlägg. Men ett
framsteg i jordbruket behöver
ingalunda under alla förhållanden
ovillkorligen leda till en förökning av hela
befolkningens näringsutrymme.
Utvidgningen av detta senare är
minst av allt en jämn process ... Det
är en högst ojämn, som
understundom avstannat för långa tider framåt,
för århundraden, ja, för årtusenden,
som understundom t. o. m. går i
motsatt riktning för att sedan plötsligen
slå in i ett sannskyldigt allegro.
Slutligen är för dess utvidgande
det alls ej likgiltigt, på vad sätt det
växande överskottet användes, som
jordbruket frambringar. Helt olika
blir återverkan, om livsmedelsöver-
skottet användes till underhåll av
uppfinnare och prodjfbenter av
produktionsmedel för lantbruket eller om det
slösas bort på uppfinnare av
mordverktyg eller på krypande lakejer.”
Härmed tangerar Kautsky en av de
viktigaste utredningarna i sin bok,
nämligen frågan om
den roll produktionssättet utövar
på hithörande förhållanden.
Befolkning och jordavkastning stå
nämligen ej oförmedlat i förhållande
till varandra. Deras inbördes
relationer förmedlas genom en tredje faktor,
produktionssättet, vilken skiljer
jordavkastningen från befolkningen och
fördelar den ungefär som ett slussverk
skiljer och fördelar de tvänne
vattenlägena i en flod. .
För det första sker — som bekant —
fördelningen av den årliga
produktmassan under nuvarande regim på så
sätt, att arbetaren ej får full
avkastning av sitt arbete. Samhället
uppdelas i olika sociala skikt, vilka var för
sig tilltvinga sig en mot sin
arbetsinsats mycket olikartad ersättning.
Detta gör, att man hittills blott i få
fall kunnat räkna med en sådan
tillväxt i den stora kroppsarbetande
massans inkomster, att denna gått
parallell med jordavkastningens höjning
och sänkning. En höjning av
jordavkastningen har merendels långt ifrån
betecknat en höjning av
genomsnittsarbetarens andel av den årliga
avkastningen. Dennas storlek har i
sista hand reglerats av maktfaktorer,
vilka åstadkommit en fullständig
förskjutning i den naturliga
avkastnings-storlek, som skulle uppkommit, 0111
jordavkastning och folkstock
omedelbart påverkat varandra. — Ätt en
beräkning och reglering av den
lämpligaste folkmängden försvåras härigenom,
säger sig självt, liksom att en dylik
beräkning betydligt skulle underlättas
i en socialistisk stat, där just detta
omedelbara förhållande mellan jord-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
