Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
avkastning ocli folkmängd skulle vara
i ganska hög grad förverkligat.
Men produktionssättet verkar
störande även på andra sätt, vilka
Kautsky upptager till noggrann
undersökning i sitt kapitel:
jordbruket och kapitalismen.
lian sammanfattar nyss angivna
olikliet i tvänne uttryck: j o r d b r
u-kets teknik och j ordbrukets
ekonom i. Med jordbrukets teknik
menar lian jordens naturliga
avkastning under olika brukningssätt. Det
är 0111 denna han hyser en optimistisk
framtidstro. Med jordbrukets
ekonomi menar han däremot det sätt, på
vilket man under ett visst bestämt
produktionssätt utnyttjar denna
naturliga avkastningsförmåga. Med det
kapitalistiska produktionssystemet tror
han, att denna naturliga
avkastningsförmåga misskötes och ledes in på
avvägar, som ruinera såväl stora kretsar
av jordägarna som lantarbetarna,
vilket återverkar på
industriarbetarklassen till att inom den avsöndra ett
”trasproletariat”. Däremot tror han,
att jordbrukets ekonomi under
socialistisk regim lätt skulle återföra
avkastningen till de naturliga oeh
gynnsamma förhållandena samt
åstadkomma en så stark stegring i den, att
vi för det första århundradet framåt
skulle vara fullständigt befriade från
varje möjlighet till överbefolkning.
I industrin, säger han. se vi hur
snabbt nya uppfinningar och tekniska
förbättringar införas. I jordbruket
under kajDitalistisk regim se vi
motsatsen, hur ”den förbättrade tekniken
blott långsamt, tveksamt och
ofullständigt bemäktigar sig
produktionsprocessen. Skillnaden mellan den
möjliga och den verkliga pro-
duktiviteten av arbetet i jordbruket
vidgar sig alltjämt”.
”Detta beror ej, som så
många tro, på
jordbruksarbetets beskaffenhet, utan på
de ekonomiska
förhållande n, s o in k a p i t a 1 i s m e n
åstad-k o mm er.”
Härvid får man skilja på trenne
olika arter av åkerbruksländer. En
grupp bildas av de väst-europeiska
länderna, som Tyskland,
Skandinavien, Frankrike och England, i vilka
införts dels ett intensivare jordbruk,
dels en avsevärd politisk och
ekonomisk frihet. En andra grupp utgöres
av de rena kolonialländerna, vilka som
Nordamerikas förenade stater alltjämt
bedriva ett extensivt jordbruk. Oeh till
en tredje grupp kunna sammanföras de
i politisk och ekonomisk ofrihet
befintliga länderna, vilka som Ryssland
eller Indien lida under orientalisk
despotism och ohöljd utsugning från de
kapitalistiska industriländerna.
VäsUEuropas jordbruk.
Vad den första gruppen beträffar
sänkes jordbrukets ekonomi därstädes,
enligt Kautsky, av följande orsaker:
Arrendesystemet, med
arrendets erläggande i penningar i stället
för naturaprodukter, berövar
merendels jordbruket en stor del av dess
avkastning, enär storgodsägarna
föredraga att placera sina besparingar i
industripapper framför att göra
förbättringar inom jordbruket. ”1 den
kapitalistiska industrin är den
huvudsakliga drivfjädern till utvidgning av
produktivkrafterna den extraprofit, som
en företagare gör sig. då han
förbättrar tekniken i sitt företag utöver
genomsnittet. I jordbruket betraktas
vid uppgörandet av ett
arrendekontrakt varje extraprofit, som företaget
kan giva utöver den vanliga, som
jordränta, vilken tillfaller jordägaren.
Arrendatorn har således ingen som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
