Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kunna uppmuntra lantarbetaren till.
Ty i storjordbruket firar naturligen
den bakvända kapitalistberäkningen
glänsande triumfer, då den i stället för
att uppfostra och genom bildning på
fritiden förströ sitt folk, låter det
fördummas genom en otjänligt lång
arbetstid och ett innehållslöst liv. Den
fysiska kraften förefinnes nog på
landsbygden, men så fort den
psysi-ska börjat utbilda sig hos enstaka
individer, väser snart hos dessa fram
begäret efter intellektuell omväxling,
vilket driver till emigration inåt
staden eller över Atlanten.
Genom samtliga nu uppräknade
ekonomiska missförhållanden uppstår och
tillväxer det svalg, som under den
privatkapitalistiska regimen befäst sig
mellan jordbrukets teknik och dess
ekonomi i de västeuropeiska länderna.
I kolonialländerna
är situationen från början helt
annorlunda. Där finnes jord i överflöd och
merendels sådan av prima
beskaffenhet. Lönarbete i jordbruket är där
knappt tänkbart, så framt lönen ej
sättes högt. Allt för ofta övergår
emellertid där såväl jordbruk som
skogsskötsel till ren rovdrift. Sålunda har
O p p e 1 beräknat för Förenta
staterna att årligen skövlas 110 tusen
kvadratkilometer skog, vilket utgör mer
än en hundradel av landets hela areal
och ”Statical Abstract of thé
United States” för 1908 angiver
att på 27 år. från .1880 till 1907, den
årliga skogsavverkningen mer än
fördubblats, d. v. s. att den ökats
från 18,087,000,000 kvadratfot till
40,256,000.000.
Vissa siffror tyda även på, att det
amerikanska jordbruket börjar
avmattas genom den för hänsynslösa
rovdrift, det varit utsatt för. Sålunda
har vid veteproduktionen såväl den
brukade arealen som den årliga
avkastningen under sista tiotalet år enligt
Kautskys mening förminskats. Ar
1901 odlades således 49 % milj. acres,
avkastade 748 x/2 niilj. bushels,
varemot 1908 arealen förminskats till
47 y2 milj. acres och avkastningen till
644 % milj. bushels. Den synnerligen
goda skörden år 1909 gav visserligen
80 milj. bushels mer än den år 1908,
men var likväl 24 milj. bushels mindre
än 1901 års.
Nedgång kan även konstateras ur
siffrorna för antalet nötboskap, med
undantag för mjölkkor. Dess antal
(frånräknat mjölkkor) uppgick 1 jan.
1907 till 51 i/2 milj. stycken mot 47,3
milj. stycken den 1 jan. 1910.
Kautsky anser, att man kan utläsa
en allmän nedgång i Förenta staternas
jordbruk och boskapsskötsel samt
att amerikanerna inom kort få i
större skala än hitintills övergiva sitt
extensiva jordbruk och övergå till ett
rationellt intensivt. Inom kort skulle
således Förenta staterna vara inne på
den väst-europeiska jordbrukstypen
med dess avigsidor, av vilka en
redan tyckes ha vuxit fram därute,
nämligen arrendesystemet. Ty
statistiken uppgiver, att medan 1880 74,5 %
av Förenta staternas jordlotter
brukades av egna ägare och endast 25,5 %
av arrendatorer, att medan
motsvarande tal för 1890 ännu höll sig vid
71,6 % och 28,4 %, de 1900 förändrats
till 64,7 % och 35,3 % — en i sanning
sorglig utveckling!
Vad de orientaliska staterna
beträffar, har någon rationell
ekonomi-sering av deras jordbruk ännu ej
införts. De tekniska förbättringarna
uraktlåtas fullständigt, ty profiten
ta-ges ständigt in genom ytterligare
utpressning av arbetsmaterialet, Först
i den stund, jordbruksarbetarna själva
resa sig med fordringar på
levnads-värdig existens och lyckas genomdriva
dessa sina fordringar, kan det bli tal
om, att jordbrukarna skulle slå in på
tekniskt rationell skötsel. Här som
så mången annorstädes skulle det
således bli det pockande proletariatets
revolt som ej blott hävde folket ur
slaveri iitan som blev drivfjädern till att
jordbrukets ekonomi
närmade sig dess teknik, d. v. s.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
