Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
da socialismen; och tanken, att en
partiell socialism kan vara den rätta
socialismen, underförstås uppenbarligen
såsom alldeles ohållbar.
Uti de programpunkter, som för
närvarande finnas på tidningen
”Social–Demokratens” titelsida, läsa vi
påståendet, att ”kooperationen visar att
k a p i t a1 i s t k 1 a s s e n kan
undvaras”. Något försiktigare är
fortsättningen formulerad, då det heter,
att ”motsatsen mellan fåtalets
överflöd och massornas fattigdom faller
först, när enskildas monopol på de
väsentliga produktionsmedlen
avskaffas och dessa bli allas egendom
genom samhället”. Vidare säges: ”att
genomföra denna
socialistiska omdaning till betryggande
och utveckling av den andliga och
materiella kulturen är den historiska
uppgiften för arbetarnas klasskamp”.
Det tycks sålunda här finnas en
möjlighet för den som vill — men
icke just något tvång för den som icke
vill — att tänka sig den åsyftade
socialismen såsom icke absolut radikal
eller exklusiv. Ett stöd för denna
uppfattning får man måhända också
intolka uti de på samma ställe
förefintliga raderna: ”Socialdemokratin —
— — strävar att höja och förbättra
■ de utsugna klassernas läge, att
möjligast påskynda
samhällsutvecklingen i demokratisk och socialistisk
riktning samt att erövra den politiska
makten för att efter hand
förverkliga socialismens grundsatser.”
a *
*
För mig står fast, att
socialdemokratin är det enda politiska parti, som
gjort till sin uppgift att radikalt
bekämpa fattigdomen — d. v. s.
att totalt utrota f a t ti g d 0-
m e n såsom social massföreteelse och
social institution. Denna radikala
fiendskap till fattigdomen är kärnan i
all den politiska, sociala och
ekonomiska radikalism, som jag för min del
omfattar och vill teoretiskt och
praktiskt kämpa för. Därför är
socialdemokratin det enda politiska parti, till
vilket jag kan söka närmare
anslutning; och ställd inför praktiska
politiska uppgifter skulle jag söka
bygga på samverkan med
socialdemokratin. Detta är mig möjligt, i trots av
mina många vetenskapliga
invändningar mot socialdemokratins teorier
— både mot de ovan anförda och
åtskilliga andra. Det är mig möjligt,
därför att jag är lika övertygad
socialist som demokrat.
Från de principiellt liberalistiska
politiska partierna — om än så
”radikala” — skiljer mig min principiella
socialism.
Egendomligt nog kallar sig i våra
dagar den liberalism för radikal,
som icke är radikal uti sitt
hävdande av en bland liberalismens
utmärkande principer, den ekonomiska
individualismen, utan i stället upptar
en del socialistiska reformförslag på
sitt program. Politisk ”radikal” får
då betydelsen av en
övergångsföre-teelse mellan principiell liberalism och
principiell socialism. Det är dock icke
i den bemärkelsen, som jag här
använder ordet ”radikal”.
* *
*k
II.
Mål och medel. —
Malthusianismen en avväg.
Att vara radikal fiende till nöd och
fattigdom, ekonomiskt slaveri och
ekonomiskt tyranni och socialekono-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
