- Project Runeberg -  Tiden / Andra årgången. 1910 /
233

(1908-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

duktionsverksamhet konkurrerar med
privat produktionsverksamhet f ör ätt
tvinga denna, att hålla sig
inom vissa soeialt önskliga
standards, det är en tredje
form av socialism. O. s. v. Varje
gång hela samhällets intresse
bestämmer ett steg uti riktning av
produktionens fullständigare
organisering i enlighet med latenta och
aktuella behov samt framkallar den
enskilda egendomsmaktens
begränsning eller upphävande, ha vi att göra
med ett steg vidare uti samhällets
socialistiska evolution.

Den som vill, att ordet ”socialism”
icke skall beteckna annat än
”förvandlingen till samhällelig egendom av alla
produktionsmedlen” och därmed
menar, att icke blott alla slag av
produktionsmedel skola socialiseras, utan
även att alla slag skola helt och
hållet socialiseras — han strävar
att beröva ordet socialism allt
sammanhang med den sociala
verkligheten, även om han betonar att
”förvandlingen” skall ske ”efter hand”.
Plan söker nämligen tvinga oss att se
’’socialismens”egentliga
kriterium däruti, att alla
produktionsmedlen helt och hållet
socialiseras —■ d. v. s. uti ett samhällsskick,
vars möjlighet eller slutliga uppkomst
absolut icke låter sig vetenskapligt
bevisas, men väl har mycket starka
vetenskapliga skäl mot sig.

Socialismen, som växande
beståndsdel av en ekonomisk samhällsordning,
vilken i övrigt förblir ett slags legalt
reglerad privatkapitalism med allt
högre organisation och allt mer
tilltagande demokratism eller
konstitutio-nalism — en sådan socialism är en
levande, ovederlägglig verklighet. Att
förklara ”front mot socialismen”, då

ordet tages i den bemärkelsen, är rent
politiskt nonsens. Men den r a d i k
a-1 a socialismen, sådan jag här angivit,
dess innebörd, är ingen verklighet,,
utan bara en d o g m. De som
upprätthålla densamma giva ett sken av
berättigande åt den reaktionära
frasen ”front mot socialismen” — ty
vore socialismen verkligen blott en
sådan obevisad och obevislig samt mot
sannolikhet oeh vetenskap
stridande-dogm, så kunde visserligen ingen
klandras för, att han ”gjorde front”
mot den.

Den äldre, radikala
nutidssocialis-men har den likheten med den äldre,
radikala kristendomen, att den
tenderar att koncentrera intresset på ett
kommande ”tusenårigt rike”, som
med ett slag skulle göra slut på
världens elände, under det att detta
elände följakligen f ö r närvara
n-d e får gälla som väsentligen obotligt.
Och det har tvivelsutan sina djupa
själsliga grunder, att den
vetenskapliga moderna socialismen och den
svärmiska urkristendomen uppvisat samma
drag av utopism, som delvis ställt sig
i vägen för en energisk, praktisk
reformsträvan. Ingenting visar dock
tydligare socialismens obetvingliga,
livskraft i vår tid, än förhållandet att
de radikalsocialistiska åskådningarna
inom arbetarrörelsen mer och mer
skjutas i bakgrunden och icke tillåtas
att hindra ett av socialekonomisk
radikalism inspirerat reformarbete —
med fackföreningar,
kooperativföreningar, politisk arbetarrörelse o. s. v.
som medel.

Den socialistiska arbetarrörelsen
använder dessa medel icke med
föreställningen, att vi blott kunna lindra
fattigdomseländet och betrycket inom
arbetarklassen, utan med tron att vi

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:30:10 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tiden/1910/0239.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free