Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
rörelsen gäller det därför, först som
sist, att göra sig själv till en sannt
demokratisk mönsterinstitution
—. på samma gång som den med
alla politiska ocli ekonomiska
medel, som stå till dess
förfogande, arbetar på hela samhällets
fortskridande demokratisering.
Arbetarrörelsen har så väl inom sig
själv som utåt det ö v r i ga
samhället de mest bindande
förpliktelser gentemot det högsta demokratiska
idealet.
Erkännas måste, att uppfyllandet
av dessa båda krav är förenat med
utomordentliga svårigheter för en
organisation, som dels rekryterar sig ur de
minst sorgfälligt uppfostrade
samhällsklasserna och dels med nödvändighet
befinner sig på ständig krigsfot
gentemot samhällets mäktigaste klass: de
stora företagsledarna. Men kravet
måste öppet erkännas och på bästa
möjliga sätt fyllas —- ty det är lika
litet möjligt att komma fram på
demokratismens som på socialismens
ut-vecklingsbana utan ett planmässigt,
träget steg-för-steg-arbete.
Det åligger sålunda i främsta
rummet den socialdemokratiska pressen
och de socialdemokratiska
medlemmarna av fackföreningsrörelsen samt alla
rent socialdemokratiska organisationer
och representationer att studera
demokratismens principer och att
möjligast samvetsgrannt efterleva dem.
Disciplin måste upprätthållas, men ej
på hyfsningens, humanitetens oeh
rättrådighetens bekostnad. Vissa minima
av lönebetingelser och arbetsvillkor
måste oeftergivligt utkrävas och
försvaras ; men dessa minima få ej
påtvingas de arbetare som, utan att skada
sig själva eller andra, förmå prestera
mer oeh bättre arbete och därigenom
äro i stånd att förtjäna mer än
minimilönen. Även de icke socialistiskt
och demokratiskt sinnade
medborgarnas ärliga övertygelse måste, vilken
samhällsklass det må vara fråga om,
behandlas med uppriktig respekt —
på samma gång som de med yttersta
eftertryck bekämpas under anlitande
av alla hederliga oeh lagliga, för en
sann demokrat tillåtliga medel.
Kriget för fattigdomens och den
sociala ofrihetens utrotande är ett heligt
krig, som kan berättiga till stora
temporära offer av materiella värden,
men det måste föras med blanka
vapen och måste innebära icke blott ett
rivande utan även ett stadigt
uppbyggande av-sociala institutioner och
sociala föreställningar.
Socialdemokratin är, i högre grad än någon annan
av världshistoriens stora krigförande
makter, en armé som måste sköta
mursleven med ena handen, under det att
den för svärdet med den andra.
Allt byggnads- så väl som allt
krigs-arbete måste i sista hand ha en etisk
grundval och ett etiskt rättesnöre
— d. v. s. en klar och oavlåtlig
inriktning av viljan på det högsta
goda och en beständig strävan att
höja våra föreställningar om det
högsta goda. Enligt min mening äro
socialismen och demokratismen
nödvändiga etapper uti människans
etiska, så väl som ekonomiska och
politiska evolution. Och jag kan
därför icke hysa något tvivel om
socialdemokratins seger — så länge den
besitter livskraft nog att grundligt
kritisera och förnya sina egna
principer oeh sin egen taktik.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
