Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den tyska storlockouten.
För TIDEN av WILHELM JANSSON, Berlin.
”..... Dess (arbetsgivarnas) mot-
ståndare är främst Tysklands
välorganiserade landsorganisation med
dess rika tillgångar, men tillika en
armé av den socialfilosofiska typ,för
vilken industrin ieke har annat
värde än som socialt experimentalfält,
och som med gott samvete på ett
par dagar ålägger Tysklands
byggnadsindustri en årlig mer-utgift på
—• minst 300 miljoner mark. Och
dock borde sociologen par
préfé-rence låta häjda sig något i sin
framfart genom spörsmålet: ’Var
utkrävas dessa hundratals miljoner’?’
Ty Svaret blir helt visst, att
prisökningen faller på bostadspriset och
sålunda väsentligen fördyrar kanske
den viktigaste förutsättningen för
småfolkets sociala välstånd.”
”Industria” N:r 11 av den 30 juni.
Bortser man från värdesättningen
av den tyska landsorganisationen i
denna det svenska arbetsgivarorganets
epilog till den stora striden på den
tyska arbetsmarknaden, så kan allt det
andra endast ha spirat upp ur en
sjuklig fantasi. Det är verkligen
förvånande, vilken absolut okunnighet i
nationalekonomiska frågor opåtaltfår
förekomma i ett så utomordentligt
inflytelserikt organ, som den
Svenska Arbetsgivarföreningens tidning är för den svenska
arbetsmarknaden. Den
”socialfilosofiska typ” det här talas om, bestod av
en överborgmästare, d :r Beutler från
Dresden, en jurist och ordförande för
yrkesdomstolen i Miinchen.d :rPrenner,
och ett regeringsråd från det preussi-
ska handelsministeriet, d :r Wiedfeldt,
samt 4 representanter för
de stridande arbetsgivarna
och likaså 4 representanter
för arbetarna. Dessa 11
personer bildade skiljedomstolen i
lönefrågorna vid den stora
stridens slut. Och de tre ”opartiska”
kunde naturligtvis endast förelägga de
8 partirepresentanterna i
skiljedomstolen sina förslag — själva utslaget
måste ju fällas av de 11 gemensamt.
Skiljedomen hade alltså icke det
ringaste med den ”socialfilosofiska
typen” att göra.
Ännu sämre är ”Industrias”
räknekonst. Då det i högsta fall rörde
sig om 300,000 arbetare, så skulle
löneförhöjningen enligt ”Industria”
gått upp till 1,000 mark pr
arbetare och år. Ja, det skulle v i gärna ha
varit med om! Men i verkligheten torde
hela den sammanlagda lön
e-s u m m a n för de 300,000 arbetarna
icke vara högre än 300 miljoner årligen
eller i medeltal pr arbetare 1,000 mark.
Oriktigt är också påståendet, att den
”socialfilosofiska typen” omedelbart
pålade byggnadsindustrin
löneförhöjningen, den skall i stället inträda
successivt under den treåriga
avtalstiden. Om orsakerna till
löneförhöjningen tiger ”Industria” fullständigt.
Tidningen hade annars varit tvungen
meddela sina läsare, att dessa orsaker
just ha sin rot i det indirekta
skattesystem, som pålägger arbetarklassen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
