Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
allas tillvaro. Detta sakförhållande
har minskat de aknta krigsutbrotten,
men i oeh med rustningarna fortfar
alltjämt det latenta krigstillståndet.
Oeh detta kommer att fortvara, tills
folken söka sin trygghet i den
ekonomiska och politiska organisation,
som ensam kan upphäva den nu inom
och mellan folken rådande anarkin.
Fredsvänner av den äldre skolan
grunda sitt hopp om freden på
skiljedomstolar, avrustningar, nekad
militärtjänst o. s. v. Men intet av detta
kan medföra freden, så länge nämnda
anarki består. Skiljedomstolarna
komma endast att anlitas för sådana fall,
som — enligt det bekanta
förbehållet — ”ej beröra staternas
heders-och livsfrågor”. Den enskilda statens
avrustning skulle endast betyda, att
den frivilligt lämnade sig till byte åt
de fullrustade. Massvägran av
värnplikten skulle endast medföra, att
yr-kesh ärarna återkomme.
Därför menar den nyare pacifismen,
att den handlingens propaganda, som
ofelbart påskyndar freden, är att
överallt främja fasta och förbindande
mellanfolkliga inrättningar. Med
oavvislig nödvändighet måste dessa
slutligen få sin överbyggnad i ett staternas
förbund, som verkligt och varaktigt
skall avlösa krigstillståndet och införa
fredstillståndet.
Denna staternas stat kommer att
bildas, även om all fredsrörelse
upphörde. Ty den uppstår i kraft av
sakförhållandena. de sakförhållanden, som
allt mer upphäva isoleringen och skapa
en i institutioner uttryckt solidaritet
mellan folken.*
* Jag har redan ofta påpekat, att den man,
■som först förde fredssaken över på det
vetenskapliga området, var svensken Gustaf
Björklund, i oeh med sin "bok om
Nationernas sammanväxande. Som den-
Så länge fredsvännerna, säger A.
Fried, hoppades nå sitt mål genom
konstruktioner, som ej stode i levande
samband med det i verkligheten givna,,
befunno de sig ännu i utopiens skede. I
samma stund de börja främja det
organiska sammanväxandet mellan
folken och den naturliga omvandlingen
av själarna, har fredsproblemet lämnat
utopiens område och står på
verklighetens.*
Ehuru pacifisten vet, att freden på
jorden slutligen kommer hans bön
förutan, så vet han även, att många
släktleds liv och lycka till dels bero av om
han målmedvetet påskyndar det
utvecklingsförlopp, som nu långsamt
pågår.
Och denna målmedvetna inverkan
kan äga rum dels på det politiska
området, dels på det psykologiska, i och
genom själarnas omvandling. Icke en
omvandling sådan, som Tolstoy
hoppas, en omvandling, som skulle
upphäva all strid. Ty striden är ett av
utvecklingens villkor. Men en
omvandling, som åt striden ger ädlare och
förnuftigare vapen än krigets.
II.
Politikens liksom själarnas riktlinjer
började ändras, när industrialismens
skede efterträdde militarismens. Och
i denna stund är det icke på grund av
na tyvärr aldrig blivit översatt till något
europeiskt språk, är det oberoende av G.
Björklund, som utgivaren av Der
Friedens-warthe, d:r A. Fried, kommit till samma
ståndpunkt. Han har utvecklat den bl. a. i
sin lilla skrift Der revolutionäre
Pacif ismus, som borde översättas till
svenska och få en vidsträckt spridning.
* Skillnaden belyses bäst genom en
jämförelse med socialismen på den tid, då denna
ville lösa sitt problem i oeh genom
konstruerade idealsamhällen, och nu, då den vet, att
det nya samhället organiskt .framväxer ur de
givna, förhållandena.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
