Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
krigiskt sinnelag folken fortfara med
kapprustningarna. Nej, det är emedan
de nu vilja freden och anse rustningar
som en visserligen dyr, men god
freds-försäkring. Kunde dessa premier
bytas mot billigare och tryggare, skulle
flertalet föredraga de senare.
Visserligen finnas ännu enstaka
anhängare av kriget såsom ett medel för
folkens etiska pånyttfödelse.* Men
folken själva äro nog inte
hågade att av det skälet förbli i
krigstillståndet, ifall de funne en fullgod
ersättning för krigets maktmedel.
Att kapitalister och militärer alltjämt
skulle föredraga den gamla metoden,
beror nog ej på etiska motiv, utan på
helt naturliga, egoistiska orsaker.
Det finnes en hel del såväl pacifister
som socialister, vilka sätta sin lit till
nya rättsordningar och hoppas, att,
när dessa väl blivit införda, så komme
de att omdana själarna. Och
visserligen har det lagligt fastslagna en stor
makt över massornas själsliv. Men
innan de ledande fått nya
åskådningar, införas inga nya rättsordningar.
Och således kvarstår behovet att
främja de fredsbringande meningarna
liksom möjligheten att motverka
krigs-äggelser och främja det mellanfolkliga
sammanväxandet i och genom
utveckling av den mellanfolkliga
skiljedomen, fördragen och andra
parlamentariska eller statsrättsliga
institutioner.*
* Se t. ex. ett, uttalande av professor
Vitalis Norström för några månader .sedan.
* Se A. Frieds lilla skrift Das
interna-tionale Leben der Gegenwart.
Han påvisar där, att staternas organisation
redan förfogar över mer än 80
förvaltningsorgan. Dessa beröra samfärdseln, handeln,
privaträtten, polisen, vetenskapen,
socialpolitiken, lantbruket och kriget. Det finnes i
denna stund omkring 36 internationella
ämbeten oeh kommissioner e.- d. Folken ha
således redan nått vida utom det skede av
I övrigt kan fredsverket icke
påskyndas. Ty de nya upptäckter, som
omdana de ekonomiska, och andliga
tillstånden inom folken; de politiska
händelser, som framkalla nya
erfarenheter, de förlopp, genom vilka de
rådande förhållandena visa sina följder,
allt detta måste avvaktas.
* *
*
De allmänmeningar, som först och
främst måste påverkas, äro
otvivelaktigt de, som nu fördröja den
ekonomiska organisationen inom och
mellan folken. Ty innan den fria
konkurrensens anarki är upphävd och
den lagbundna ekonomiska
demokratin införts, kan den internationella
statsorganisationen icke lyckas. Det
kapitalistiska utvidgnings- oeh
vinstbegäret är redan nu den farligaste
krigsorsaken. Snart kunna världs-
trusterna beställa sig sina krig enligt
den form, färg och storlek, de behöva
dem. Rustningarna ske i själva
verket för att bevaka kapitalisternas
koloniintressen. Så länge kapitalisterna
låna ut pengar till krigen och förtjäna
pengar på rustningarna, laga de att
folken hypnotiseras till den tron, att
det är dess välfärd oeh heder, som
rustningarna bevaka. Så länge två
folk finnas inom varje nation och
varje folk är de andras ekonomiska
medtävlare, bli skiljedomstolsfördrag
som dammar av spån mot havet oeh
ingen utsikt finnes att i en högre
enhet sammansluta de skilda staterna.
samverkan, som kongresser, konrerenser o. d.
inneburit: folksolidariteten har ur tankens
och talets nebulosor börjat förtäta sig i
institutioner, som tillgodose alla folkens
fördelar lika naturligt, som de redan varande
institutionerna tillkommit och utan någon som
helst rubbning i folkens integritet skola de
fredsförsäkrande organisationerna
småningom uppstå.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
