Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
känslor i nya banor, framkallar nya
utslag av viljekraften, sätter nya mål
för längtan, en sådan inverkan kommer
endast i och genom en ny
livsåskådning, en religiös tro.
Mångfaldiga kvinnor och män
besjälas redan av en sådan. De veta sig
leva i en värld, danad av förgångna
världar och själva framgångna ur
otaliga försöksformer, tillkomna under
årmiljoners arbete. De vörda sig själva,
som skapelser av detta i evighet
varande och vardande kosmos och såsom
medarbetare i detsamma. De äga en
alldeles ny syn på sin solidaritet med
alla andra väsen inom och bredvid
deras eget släkte. Österns djupa ord
Tat T w a m a s i — det är du —
börjar även i västerlandet att
bestämma känslorna. Och därmed växer även
västerlänningens olust att omkring sig
sprida förödelse. Nödgas han till detta
inom sitt eget släkte, känner han det
som ett självmord.
Samtidigt med denna
solidaritets-känsla växer medvetandet 0111
individens möjlighetsvärde för släktet. En
enda människa kan för detta innebära
en aldrig förut varande, en aldrig
återkommande kraft. Av såväl
soli-daritetskänsla som individualism söka
de nya människorna ej endast bevara
och styra sitt eget liv till den högsta
höjd och den ädlaste halt, utan även
att höja arten av det liv. släktet lever
och den energi med vilken det leves.
För den livssyn, som i jordelivet
såg beredelse- oeh nådatiden före den
eviga avgörelsen, kunde endast den
obotfärdiges död bli för tidig. Annars
kom döden, även på slagfältet, städse
1 rätt stund. Nu åter har den tron.
att livet självt är livets mening så
genomträngt tidsmedvetandet, att en
mängd människor sig ovetande handla
därefter. Många socialt arbetande
t. ex. anse sig endast drivna av den
kristliga tanken att lindra nöden. Men
deras arbetes verkan är dock just att
höja livets halt, att bevara och stegra
de levande värdena.
Och emedan kvinnorna länge varit
de mest verksamma på den sociala
hjälpens område, hava de klarast börjat
inse, att kriget står i skriande motsats
till alla våra yppersta strävanden
under freden. Denna
”antimilitaristi-ska agitation” pågår överallt oeh med
så snabbt växande styrka, att en
konsekvent lagstiftning mot
antimilitaris-tisk propagande allra först borde
förbjuda den sociala hjälpen!
Allt medvetnare längtar nutiden
efter en väg, som kan föra vårt släkte
ut ur den vanvettiga motsägelse, att
fredstidens ivrigaste strävan —
livs-stegringen — tillintetgöres av
krigstiden. Kvinnan, som under
årtusenden stängdes bakom murar, har
därigenom blivit stark som längterska.
Mannen har handlande kunnat omsätta
sin längtan. Kvinnan har måst
upp-spara sin. Nu har hon denna sin
längtans kraft att sätta in på freden.
Sitt allra starkaste nya motiv har
fredslängtan funnit i och med det
ut-vecklingshopp för släktet, som
evolu-tionismen stegrat i det oändliga.
Så länge antikens statsbegrepp
behärskade själarna, fostrade fäder och
mödrar — som ännu i Japan — sina
söner till krigare, utan att ifrågasätta
statens rätt att offra dem för sina
ändamål. Mödrarna manade sönerna att
modigt dö för statens makt och ära,
dessa då som de högst ansedda
värdena, vilka med alla medel borde ej
endast bevaras men ökas. Kristendomen
mäktade endast delvis omvandla dessa
statsbegrepp, utan nödgades — trots
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
