Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tarkommun sammanfalla, likaså
kretsorganisation och arbetarkommun i de
städer, som bilda egna riksdagsvalkretsar.
Distriktet bör bli hörnstenen i den
nya organisationen. Dess styrelse
uppgör alla större agitations- och
före-dragsturnéer för de bestående
föreningarna oeh för bildande av nya,
kontrollerar omsorgsfullt
föreningarnas arbete och bistår med råd och
upplysningar. Minst en gång i
kvartalet bör varje förening besökas av
en distriktets styrelseledamot eller
agitator, som har att ta noggrann
kännedom om alla omständigheter av
intresse oeh rapportera sina intryck
till distriktets sekreterare. I
programhäftet varje kvartal bör ett
sammandrag av dessa rapporter införas, så att
varje medlem i distriktet får en god
överblick över arbetets bedrivande.
En sak, som särskilt bör ligga
distrikten om hjärtat är spridningen av
partiets litteratur och tidningar. Att
uppmuntra arbetet härför bör vara en
av huvuduppgifterna vid
”inspek-tionsresorna”.
Föreningens anslutning till partiet
sker genom distrikten, som
sålunda även i detta avseende skola
komma att spela en helt annan roll än
hittills. Distrikten är det också, som
böra sända ombud, valda o m e d e
1-b a r t inom av de särskilda
föreningarna bildade valkretsar av lämplig
storlek, till partiets högsta myndighet,
partikongressen, sojn bör sammanträda
årligen. Distrikten hålla likaledes
ordinarie ombudsmöten varje år i god
tid före partikongressen, vid vilka*
möten en del av de viktigaste
kongressfrågorna kunna behandlas oeh
föranleda opinionsyttringar. Genom detta
system hinna frågorna bli ordentligt
övertänkta, innan de avgöras.
Om sättet för övergången till den
nya partiorganisationen kan
naturligtvis icke något närmare sägas, förrän
en grundlig utredning skett. Dock
synes mig en sak vara ganska klar:
Vi måste bygga på de redan befintliga
föreningar, som stå på partiets
grundval och äro organiserade ungefär efter
de linjer jag här uppdragit. Bland
sådana föreningar äro de
socialdemokratiska ungdomsklubbarna utan
tvivel de viktigaste, och det finnes ju
även en hel del socialdemokratiska
klubbar bildade inom fackföreningar,
som icke tillhöra partiet,
arbetarkommuner av fristående medlemmar etc.
Blir omorganisationen besluten,
komma helt naturligt de intresserade
socialdemokraterna inom
fackföreningarna att gå i författning om bildande
av partiföreningar, som dock icke
böra liksom nu innesluta blott
fackföreningsfolk, utan efter hand
draga in medlemmarnas manliga och
kvinnliga anförvanter och vänner o.
s. v. De socialdemokratiska
ungdomsklubbarna kunna utan någon skada,
men till stor fördel för rörelsen, helt
uppgå i partiet. Med den nya, friare
organisationsformen skulle det vara en
ren oformlighet att behålla ett
ungdomsförbund, som till stor del består
av mogna män och kvinnor, vilka lika
gärna kunde utföra sitt nuvarande
arbete inom det nyorganiserade partiet.
En livaktig ungdomsrörelse kräves det
dock allt fortfarande, men den bör i
huvudsak omfatta endast dem, som
icke uppnått minimiåldern för inträde
i partiföreningarna, och som, sedan
de gjort detta, flytta över i dessa.
Det kommer med fullt fria föreningar
att finnas de största möjligheter för
de yngre att göra sig gällande, och
förmodligen blir det betydande diffe-
Tiden n:r 9, 1910
18
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
