Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
renser i de olika föreningarnas
sammansättning. Men det skadar ej.
« *
*
i
Återstår så frågan om valapparatens
konstruktion i detalj.
De kommunala valen i mindre
kommuner torde kunna ordnas
ungefär som nu. Arbetarkommunen
sammanträder in pleno och dess styrelse,
förstärkt med lämpligt antal biträden,
fungerar som valledning.
Kommunalvalen i de större städerna liksom
riks-dagsmannavalen kräva däremot större
anstalter. Här fordras det
ovillkorligen en organisation av den allra
största fasthet och pålitlighet.
Den organisation, som varit
uppgjord från Stockholm, men, så vitt jag
vet, aldrig hunnit bli fullt färdig i
praktiken, torde vara den riktiga. Den
bör byggas upp av distriktsstyrelsen,
eller kanske bättre, av en särskild av
distriktens ombudsmöte utsedd
kommitté och vara fullt fristående från
partiföreningarna, alldeles som
förhållandet varit hittills;
fackföreningarna ha ju ej kunnat tagas i anspråk
som valmansföreningar. För att
emellertid avhjälpa det nuvarande
systemets brister och taga
partiföreningarna till hjälp i arbetet, har jag tänkt
mig ett särskilt system.
Den största svårigheten hittills virl
valapparatens hopsättning har varit
omöjligheten att säkert överskåda det
röstberättigade partifolkets fördelning
över stridsfältet. Man har sökt hjälpa
sig fram med kvarters- och
huskommit-terade, men det har ej varit den
minsta svårigheten att få tag i lämpliga
personer till dessa krävande uppdrag.
Enligt min mening bör det därför i den
nya organisationen åligga partiförenin-
garnas sekreterare att varje kvartal
rapportera de kommunalt och politiskt
röstberättigade till distriktets
valkommitté. För att underlätta arbetet för
alla parter, skulle detta gå så till, att
sekreteraren för varje medlem över 21
år ifyllde ett av valkommittén utsänt
kort, upptagande fullständigt namn,
bostad (kvarters-, hus- och
gatu-numrner), födelseår och ålder som
partimedlem, samt, och det är icke
minst viktigt, antal utan giltigt
förfall försummade möten under kvartalet
jämte eventuella förtroendeuppdrag
inom arbetarrörelsen; korten skulle
överlämnas till valkommittén och
ordnas kvartersvis (på landet
kommunvis). På detta vis skulle man få till
stånd ett medel att, när det behövdes,
ögonblickligen få veta icke blott vilka
personer, som kunde påräknas till
hjälp i en valrörelse, utan också
huru-pass stort intresse de förut visat för
partiets angelägenheter. Systemet
skulle också i en mängd andra fall bli
till synnerligen stort gagn, t. ex. vid
planerandet av agitation för
partipressen, spridningen av gratisbroschyrer
etc.
* #
•
En organisationsform efter de
grundlinjer, som ovan skisserats,
skulle visserligen kräva ett ganska
betydande arbete av både
partiföreningarna oeh distriktens funktionärer, men
så skulle den också bli i högsta grad
effektiv. Det skulle icke som nu
inträffa, att en arbetarkommun i
realiteten bestode av en styrelse och en
handfull intresserade, medan den stora
massan av medlemmar endast kommer
i rörelse vid utomordentligt
sensationella tillfällen, t. ex. en personlig
uppgörelse mellan olika riktningars måls-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
