Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
naden mellan tvenne perioder
fastställes av de ekonomiska olikheterna.
Härpå anför han för övrigt ett
intressant och upplysande, redan av
Spen-cer framdraget exempel från 17 :de
århundradets Sydafrika, från en
tidpunkt, då hottentotter och boer bodde
sida vid sida av varandra men under
helt olika ekonomiska
produktionsstadier, hottentotterna som ett
jägarfolk med ett dyliks ekonomiskt starkt
begränsade näringsutrymme, boerna
på gränsen mellan nomadiserande
boskapsskötsel ocli fast jordbruk med
detta stadiums synnerligen rika
nä-ringsutrymme. En resenär, vid namn
Barrow, har då meddelat:
”Hottentotterna hava sällan mer än
3 barn och många äro utan barn.”
Boerna däremot ”betrakta 6 till 7
barn i en familj som ett ringa antal;
12 till 20 är alls ej något ovanligt”.
Att här återgiva Kautskys hela
framställning skulle föra för långt.
Vi skola uteslutande fästa oss vid
hans redogörelser för
folkökningen, dels sådan den enligt hans
uppfattning försiggår i det nuvarande
privatkapitalistiska samhället, dels
sådan han tänker sig, att den skulle
komma att försiggå i ett framtida
socialistiskt.
I båda fallen undgår han frestelsen
att allt för starkt förenkla. Tvärtom
leder honom hans undersökningar till
•formuleringen av satsen: ”Varje
samhällelig period, varje nation,
varje trakt, varje klass har
sina särskilda betingelser för och sin
särskilda andel vid folkökningen.” D.
v. s. Kautsky anser, att folkökningen
försiggår olika ej blott efter olika
ekonomiska regimer, utan även under
en och samma regim efter ras,
klimat, geografiska
betingelser och social förmögen-
h. etsställning. Först genom att
sålunda uppdela spörsmålet torde
forskaren kunna tränga djupare in i det.
Men vid detta studium möter han ett
stort antal, tills vidare oöverstigliga
hinder. Sålunda lider genomgående
statistiken av’allt för
ofullständiga uppgifter, för att
man efter den skulle kunna
uppdela en nations folk
ökning i sociala klasser.
Överhuvudtaget ingår den officiella
statistiken för de olika länderna ej på de
finansundersökningar, förutan vilka
de verkligt intressanta, stora sociala
problemen ej låta sig lösa.
Forskningen i dessa frågor får därför tills
vidare inskränka sig till att från det
begränsade material •— särskilt från
storstäder —, som föreligger,
uppställa antaganden, vilka en framtida, på
beviskraftigt material stödd forskning
kanske kan styrka eller kanske
hänsynslöst kommer att bortsopa,
Icke förty är det ytterligt
intressanta uppslag, detta ofullständiga
material givit oss. Genom det ha vi fått
en helt ny blick på
folkökningen under privatkapita=
listis k regim.
Som förut berättats, trodde förr i
världen en del forskare, och bland
dem Marx, att dålig näring bidrog till
högre barnantal. Denna sats är
numera fullständigt övergiven. Men det
förhållande, på vilket de stödde sig,
nämligen att barnantalet merendels är
vida högre hos de fattiga än de rike,
tyckes allt nyframkommet material
bestyrka. Denna olikhet hänför man
emellertid numera icke till den sämre
eller bättre näringen. Som Kautsky
säger:
”Skillnaden i fruktsamhet mellan
proletären och den rike avhänger icke
av den olika näringen, utan av en serie
orsaker, som framgå av olika s a
m-hälleliga förhållanden och vilka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
