Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Enligt dessa kommo på 1,000 gifta
kvinnor årligen antal födslar i
Paris. Berlin.
mycket fattiga kvarter 143 214
fattiga > 128 198
välställda » 109 192
mycket välst. » 96 172
rika 94 145
mycket rika > 65 127
Även här behöves blott att
genomögna kolumnerna för att se, med vilken
precision födelsekurvan faller från de
mycket fattiga hustrurna till de
mycket rika.
Att från siffrorna för dessa enstaka
platser göra allmänna slutsatser torde
vara felaktigt, men redan det här
föreliggande materialet tyckes tydligt
giva vid handen, att de förut skildrade
sociala betingelserna i de industriella
storstäderna skapa olika
giftermåls-och förökningstyper för de olika
samhällsklasserna samt att
förökningsty-perna genomgående i dem visar
största barnantalet hos det fattigaste
folket oeh sedermera avtagande
barnantal allt efter ökat välstånd. De
förmögna klasserna bidraga således ej
blott absolut utan även relativt föga
till samhällets fortvaro. Den mödan
och den kostnaden överdraga de i
stället till de fattiga, ja, vad det rena
barnafödandet beträffar, i första hand
till de allra fattigaste.
Ty att dessa ej kraftigast bidraga
även till den faktiska folkökningen,
beror ej på otillräckligt antal födslar hos
dem, utan på den höga dödlighet,
vilken mycket hastigt, merendels inom
första levnadsåret, åter förminskar
deras skaror, en dödlighet, som
exemplifieras redan av ett sådant förhållande
som, att medan de under åren 1897—
1900 i den förmögna Londonförstaden
Hampstead födda barnen hade utsikt
att genomsnittligen uppnå en ålder av
51 år, de barn, som samtidigt föddes i
det fattiga Southwark, blott hade
utsikt att uppnå 36 % år.
Man skulle möjligen kunna beskriva
de olika förökningstyperna i det nu-
varande industrisamhället sålunda:
den förmögna klassen har
ett i hög grad begränsat
födelsetal, väl anpassat för
bibehållande av ekonomisk
hegemoni; den fattig a#s te
och talrikaste klassen har
ett i lika hög grad
obegränsat födelsetal, som alltjämt
utlämnar denna klass till
dödens och fattigdomens
härjningar; medelklassen
däremot intager en
mellanställning och strävar
att undgå onödigt hög
dödlighet samt att anpassa
sitt födelsetal efter sin
ekonomiska bärkraft. Att
födelsetalet i sin helhet sjunkit under de
senaste åren, skulle i så fall
väsentligen bero därpå, att medelklassen av
välmående och omtänksamma
storstadsarbetare, vilkas hustrur
dessutom hava eget arbete, vuxit.
Hade man material för en följd av
ekonomiskt olikartade år, skulle man
nog härutöver kunna påvisa, huru
olika de olika förmögenhetsklasserna
reagera i sina giftermålstal mot
växlingarna i ekonomiska konjunkturer.
Som Kautsky ej alls berört dessa
förhållanden, skola vi emellertid ej
närmare ingå på dem.
I stället skola vi i all korthet söka
redogöra för hans uppfattning om
folkökningen i en socialiststat.
På grund av den förut skildrade
revolution inom jordbrukets ekonomi,
som Kautsky väntar, att socialismen
skall medföra, tror han, att någon
bestämd gräns för det lämpliga
eller möjliga barnantalet ej skulle
förefinnas under en socialiststats
första hundraåriga tillvaro — den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
