Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kunna genomföras utan att påkalla
aktionärernas uppmärksamhet. *
I det sammansatta bolaget har jag
betecknat arbetarens rösträtt såsom
”utan värde’’. Uttrycket finner jag
efter antikritiken visserligen inte
”löjligt”, men väl starkt, och jag ändrar
det gärna till ”utan avgörande
betydelse”. Hr F. upprepar i antikritiken,
”att arbetarnas sammanlagda
röstsiffra e j s k u 11 e f å stiga till absolut
majoritet”. Det vore måhända ej
otänkbart, att ”många (?) aktier
skulle komma att ägas av arbetare
eller dem närstående” — med
närstående menas väl tjänstemän (direktörer,
ingenjörer m. fl.) — och att ”i de
mest utpräglade intressefrågor, som
kunde komma till den sammansatta
bolagsstämmans behandling”, arbetarna
skulle kunna göra sina önskningar
”beaktade”. Men även om
arbetarnas önskningar genomdrevos på den
sammansatta bolagsstämman vid
någon slags gemensam omröstning av
aktionärer ocli delägare (arbetare,
tjänstemän), skulle ju aktionärernas
enskilda bolagsstämma ha vetorätt mot
den sammansatta bolagsstämman, om
jag förstått hr F:s förslag rätt.
Avgörandet förbehölles sålunda alltid
kapitalet. Det tjänar väl ingenting till
att upprepa, att arbetarnas rösträtt
ytterligare förlorade i värde genom att
* Kritiken innehöll (s. 196) bl. a.
satserna: ”Fackföreningarna kämpa för en så
hög lönenivå som möjligt.” ”Ytterst
regleras arbetarnas lönevillkor inte av
fackföreningarna ..., men det är väl inte
förslagsställarens mening att påstå, att
fackföreningarna inte haft eller ha
inflytande på arbetarnas lönevillkor?” Det
utgör ett exempel på antikritikens honetta
diskussionssätt, när dessa uttalanden
beledsagas med anmärkningen: ”Han tyckes gå
ut från den förutsättningen, att med
fackföreningarnas hjälp arbetarna kunna få
ungefär vad de vilja ha.”
den minoritet, de tillhörde, därvid
skulle bestå av tjänstemän och delvis
av arbetare med aktier, vilka senare
eventuellt kunde komma att företräda
kapitalets intressen inom arbetarnas
krets.
Originalitetsrätten till förslagets idé
om arbetets kapitalisering vill jag ej
bestrida hr F. Antagandet om
uppslagets ursprung ur den utländska
vinstandelslitteraturen grundade jag
på förslagsställarens egen hänvisning
till dylik litteratur som underlaget för
hans framställning.
För övrigt torde antikritiken både
genom sin form och sitt innehåll vara
synnerligen ägnad att övertyga varje
opartisk läsare om förslagets svaghet
och vissa kritiska invändningars
berättigande. Objektiv kritik.är en form
av välvillighet, som ofta underskattas
av socialpolitiska- förslagsställare, i
synnerhet om de behärskas av en fix
idé, som gör dem oemottagliga för
mot-skäl. Vinstandelssystem i utlandet
tillråder jag nu, liksom förut muntligen,
hr F. att studera även i andra källor
än ”Bulletin de la partieipation” o. d.
”Den enda logiska grunden (till
vinstandel) ligger i förtjänsten”,
säger hr F., och menar därmed
arbetets oeh kapitalets
produktivitet. Håll fast vid den tanken och
sök bygga på den ”pelaren”!
Andel-i-förlust-principen, såsom förslaget
framställt och tillämpat den, är
ohållbar. Och ”den goda viljan” är bra
till allt, utom till att bygga på. Skall
arbetets kapitalisering ske logiskt,
måste produktivitetsberäkningar
läggas till grund. Det är en gammal idé.
Men med stort intresse skall jag se hr
F. utveckla den med hänvisning till ett
visst modernt industi’iellt företags
resurser och resultat m. m. För det
arbetet bör han helt visst kunna påräkna
nationalekonomiskt och statistiskt
skolat biträde, berett till partipolitiskt
förutsättningslös medverkan.
Emil Som m a r i n.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
