Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
naturkrafternas växelspel; i det
mänskliga samhället äro de med
förmåga att överlägga, med personlig
lidelse utrustade människorna bärarna
av densamma. Det är ju ock ett helt
förvänt betraktelsesätt, att blint söka
överföra eller tillämpa rena naturlagar
på det sociala livet. Den historiska
evolutionen är ingalunda en
naturprocess, som oavhängig av människans
handlingar fullföljer ett bestämt mål,
och inför vilken man kan lägga
händerna i skötet och lugnt invänta
fruktens mognad.
En sådan fatalistisk uppfattning
har intet att göra med, vad
evolutio-nismen verkligen innebär. Den
beaktar icke, att vad som sker i det
verkliga livet, sker bland levande
människor, som uppställa mål för
utvecklingen och sträva att förverkliga
dem. Den mänskliga viljan i
betydelsen av mänskligt strävande är ett
nödvändigt led i raden av orsakerna för
det sociala skeendet. Så motiverat av
yttre förhållanden dess innehåll än må
vara, är den likväl den handlande
människans personliga egendom. Synes
den från den synpunkt, teoretikern
inlägger, vara ”ofri”, när han söker
motiven till hennes innehåll, så är den å
andra sidan likaså ”fri” vid ett
bestämmande av målet för de rent
personliga strävandena — målet för dessa
kan ju te sig helt olika, allteftersom
det brytes genom den ena eller den
andra personligheten.
Vilka äro nu de motiv, som
bestämma den mänskliga viljans
innehåll? Vilka äro de
drivkraf-t e r, som bestämma riktningen
för de mänskliga strävandena?
Denna frågeställning drager klart
upp gränsen mellan den gamla
mekaniskt materialistiska åskådningen och
senare tiders
mat.erialistiskt-evolutio-nistiska historieuppfattning. Den
förra stannade vid ett uppdelande av de
historiskt handlande människorna i
onda och goda och har härmed i strid
med sin egen grundprincip tillgripit
ideella förklaringsgrunder. Den
senare fattar människan i hennes
egenskap av samhällsvarelse.
Samhället bildar den naturliga grundvalen
för människan. Utan en djupgående
uppfattning av samhället och lagarna
för dess utveckling är en uppfattning
av människans väsen och utveckling ej
gärna möjlig.
Den materialistiskt evolutionistiska
historieuppfattningen förnekar ej
betydelsen av den enskildas ideella
strävanden eller de ideella
faktorerna över huvud, men den söker
de drivkrafter, som stå bakom dessa,
och i varje särskilt tidsskede motivera
eller betinga de säregna andliga och
sociala förhållandena. Eller m. a. o.
den söker de drivkrafter, som bilda
den reella, sakliga grundvalen för
dessa förhållanden, vilka i sin tur
påverka. den mänskliga viljan och giva
henne hennes innehåll.
I sina social-analytiska
undersökningar utgår Marx i motsats till
Feuerbach från det, verkliga, under
bestämda historiska betingelser levande
s a m h ä 11 e t med dess konkreta
pro-duktionsintresse. Detta senare är för
honom det primära, människans eget
medvetande — idéer och
bildnings-ståndpunkten — det sekundära
momentet i samhällslivet. Det
ekonomiska. intresset — väl att märka
— endast så långt som det går
ut på vinnandet av medlen för
det omedelbara livets behov, är
det centrala bland de motiv, som
bestämma den mänskliga viljan. Indi-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
