Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vi dens grunddrift är det
materiella begärandet. Detta
materiella begärande för människorna
med psykologisk nödvändighet till
upprättandet av ett visst ekonomiskt
system. Denna nödvändighet är i den
mänskliga viljan alstrad icke av den
ene eller den andre
världsförbättra-rens idéer eller planer, utan av det för
handen varande systemets egna
utvecklingstendenser, framsprungna ur
de principer, varpå detsamma är
byggt, med en av den mänskliga viljan
oberoende nödvändighet.
Samhället som enhet genomför
enligt Marx sitt materiella mål, eller vad
han kallar ”det omedelbara livets
produktion”. Konflikten i de ekonomiska
förhållandena, konflikten mellan
produktivkrafterna och
produktionsförhållandena framskapar de nya förhål-
landena; denna objektiva’konflikt
avspeglar sig under formen av .en
intressekonflikt i människornas medvetande,
vars utlösning hos den klass, som
kännbarast får erfara följderna av det
förvända tillståndet, blir ett med
psykologisk nödvändighet framsprunget
krav på nya bestämda
produktionsförhållanden. Detta krav eller
samhällsintresse är revolutionens drivkraft. Dess
betydelse som ideell drivkraft för
utvecklingen blir ingalunda mindre,
därför att det självt är en nödvändig
följd av utvecklingen. En gång
fram-skapat, framträder det allt klarare,
allt målmedvetnare, tränger det allt
djupare i allt bredare massor. Det
måste utlösas, antingen på fredlig
utvecklingsväg eller genom ett revolutionärt,
ingrepp.
Part i dagen i Magdeburg.
För TIDEN av GUNNAR LÖWEGREN.
Magdeburg sept. 1910.
Förebådad av oroande stridstecken
öppnades tyska socialdemokratins
partidag söndagen den 18 september i
Magdeburg och visade sig efter tvenne,
idylliska förberedelsedagar redan på
tisdagen vara den stora strids- och
oförsonlighet skongress,
såsom vilken den säkerligen kommer att
stå i den tyska socialdemokratins
historia.
Dagordningen upptog visserligen en
serie frågor av stort intresse, bland
vilka partiets ställning till k
oopera-t i o n e n samt till den preussiska
valrättsstriden förtjänade ett
särskilt beaktande. Men man märkte
inom kort, att för det stora flertalet
kongressdeltagare lågo dessa frågor i
intressets periferi, varemot som allt
behärskande centralpunkt lyste den
om b a d e n s i s k a
lantdags-fra k tionens allmänna politik. Den
var vattendelaren, vilken förhindrade
sympatiutväxling mellan oliktänkande
och delade partidagen i tvenne skarpt
skilda grupper. ^
Söndringen tog sig ett rent utvärtes
uttryck redan i placeringen.
Partidagen ägde nämligen rum ute i en stor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
