Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dagsmandat. Om ni tror, att man kan
leka kurra gömma med partiet efter
behag, skulle även varje enskild
partimedlem ha den rättigheten. Men om
den berömda personliga friheten skall
råda, vart komma vi då hän; vad
skulle inträffa, om var och en säger:
mitt samvete förbjuder mig att handla
efter det och det beslutet? Under
sådana förhållanden är intet partiliv
möjligt.
Badensarna hade emellertid utan
hänsyn brutit mot partidagens beslut;
ej blott mot ett utan mot tvenne, ja,
det hade gått så långt, att personer,
som själva kämpat för resolutionen i
Liibeck, på sista tiden handlat stick i
stäv mot den. I Niirnberg hade
visserligen 66 sydtyskar reserverat sig mot
beslutet att ingen koalition mellan
socialdemokrater och borgerliga partier
fick ingås och att socialdemokraterna
genomgående skulle avhålla sig från
att rösta för budgeten. Härvid voro
sydtyskarna i sin fulla rätt. Men
reservationen fritog dem ej från
skyldigheten att i alla fall efterleva
partidagens beslut.
”Om minoriteten instämmer i
beslutet eller ej spelar ingen roll, ty i
viktigare frågor uppnås sällan
enstämmighet, oeh det är alltid en tämligen stark
minoritet, som måste böja sig.”
Sådan var i korthet den rättsnorm,
efter vilken Bebel bedömde situationen,
och egentligen behövdes enligt hans
uppfattning ej ytterligare tilläggas
för att utdöma badensarnas hållning.
De hade mot trenne partidagars beslut
ingått koalition med det
nationallibe-rala regeringspartiet i Baden och
röstat för dess budget. Genom dessa
handlingar, sade badensarna
visserligen, ha vi undanträngt det svartblåa
blocket från väldet i Baden samt
lyckats genomföra en del sociala
reformer. Dessa påståenden voro
diskutabla och den påstådda nyttan i de
genomförda sociala reformerna var mer
än tvivelaktig. Men en dylik
diskussion gällde det ej att ta upp på
Magde-burger-dagen. Den finge tagas upp vid
en allmän diskussion av partitaktiken.
och en dylik måste komma då
riksdagsvalen voro över.
Här gällde det däremot att
fastställa disciplinbrottet och få
badensarna att inse och beklaga sitt
felsteg. Att särskilt bestraffa dem
var icke lämpligt. Visserligen hade
Bebel först haft något dylikt i sinnet,
men efter samtal med andra
partistyrelsemedlemmar hade han ändrat
uppfattning och ville för tdlfället blott
föreslå ett protestuttalande mot
badensarnas tillvägagångssätt.
* *
Gentemot denna avdelning av Bebels
tal riktade sig i den följande
diskussionen ett flertal talare, bland dem G.
Hildebrand, som redan förut i
partidagsnumret av Sozialistische
Mo-natshefte (— ”det s. k. Sozialistische
Monatshefte ”, sade Bebel under
diskussionens gång —) sökt gendriva
dess tankegång. Huvudangreppet och
-försvaret sköttes emellertid även i
denna punkt av badensiska
lantdags-fraktionens ordförande d :r Ludvig
F r a n k, en stor, imposant sydlänning,
vars goda huvud och dialektiska
skärpa avtvang Bebel erkännandet: ”Du
var en gång mitt älsklingsbarn, av
vilket jag hoppades som mest.”
Emot Bebel framhöll Frank: att
sydtyskarna från början klart och
tydligt sagt ifrån, att de icke
ämnade blint följa partidagsbeslutet, utan
i stället genom de 66 :s reservation
fritagit sig från dess bindande kraft;
detta desto mer, som partidagsbeslutet
ej tagit hänsyn till en del olika fall,
då socialdemokratiska
lantdagsfrak-tioner ej kunde underlåta att rösta för
en budget eller ingå tillfällig allians
med ett borgerligt parti, utan att
avsevärt skada socialdemokratins
intressen. Partibeslutet hade sålunda ej
tagit hänsyn till en situation sådan som
det senaste årets i Baden, där
visserligen socialdemokraterna ej utgjorde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
