Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ekapa drägligare förhållanden än de
nuvarande.
I Stockholms län betecknas
utvandringen till främmande länder som
obetydlig, medan så mycket mer
arbetskraft drages från jordbruket till
städer och industricentra ; här är
naturligtvis huvudstaden den starka
magneten; i Uppsala län råda ungefär
enahanda förhållanden; för
Södermanlands läns vidkommande angives
flyttning till städerna som en s t ö r r e
orsak till bristen på arbetskraft än
emigrationen ur landet; frän
Östergötlands län heter det: industrin (ej så
mycket emigration) minskar
landsbygdens arbetskraft; från
Jönköpings län nämnes ej ett ord om
emigrationen ur landet, men väl ordas om
att folket ”lockas av
arbetsförtjänsterna i städerna och fabrikerna”; från
Kronobergs län hörs ej heller någon
klagan över emigration ur landet,
medan däremot industrin starkt
attraherar arbetskraften och vållar att bristen
på arbetskraft de senaste 15 å 20 åren
blivit synnerligen kännbar; från Norra
Kalmar län markeras avflyttning från
skogsbygden och stark brist på
arbetskraft under senaste fem år: de
bästa emigrera till Amerika eller
utflytta till städerna och industrin, och
de mindre arbetsdugliga bli kvar;
slutligen klagas i södra delen av
samma län över att de s t ö r r e jordägarna
lida brist på arbetskraft till följd av
övergång till industrin, och refrängen
lyder: städerna ”locka”; om
ställningen i dessa trakter heter det för
övrigt rätt självbelåtet, att talrika
tillfällen till biförtjänster givas och att
”ingen tvingas att emigrera på grund
av omöjlighet att få sin utkomst”.
Varpå det beror, skola vi se längre
fram.
Utvandringsfrågan och vad som med
ett något vagt namn benämnes
”egnahemsrörelsen” pläga ju
bringas i samband med varandra. Det
”egna hemmet” i bemärkelse av
småjordbruk, som föder sin man,
deklareras ju som ett gott medel till
utvandringens hämmande.
För de sju läns vidkommande, vilkas
hushållningssällskaps utlåtanden jag
i denna artikel berör, är det då
påfallande, hur svag egnahemsrörelsen
hittills varit och med vilket
jämförelsevis ringa intresse man synes följa
densamma. Beträffande Stockholms,
län bör man nu först och främst klara
upp begreppet ”egna hem”. När man
här talar om dem, måste ju påpekas, att
”egna hem” kring Stockholm är
bostadshus med möjligen någon liten
täppa till. Det där har naturligtvis ej
det minsta att skaffa med egna hem
för j o r d b r u k, och på tal om dessa
anmärkes nog fullt riktigt, att de
under nuvarande förhållanden ligga
längre bort från huvudstaden, därför
att jordpriserna i närmaste trakt
intill denna drivits i höjden, förvandlats
till tomtpriser. Från Uppsala län får
man till livs ett kort. kategoriskt
förordande av ”stora
egnahemskolo-nier”, medan Södermanlands län
markerar, att egnahemsbyggarna behöva,
kapital och Östergötlands län
rekommenderar en egnahemslånefond åt det
mindre jordbruket; där har
hushållningssällskapet åtminstone tillsatt en
egnahemskommitté samt pekar på
ökning av undervisningskurserna för
det mindre jordbruket. Sällskapet i
Jönköpings län konstaterar klena
utsikter för egnahemsrörelsen i länet,
klagande samtidigt över olämpliga
lå-nebestämmelser, i det all risk drabbar
låneförmedlaren; staten bör dela ri-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
