Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Om klyvning ocli styckning av
egendomarna heter det, att
sådan bör företagas endast så långt,
att biinkomster kunna avvaras —
då äro naturligtvis kust- och
skärgårdstrakterna undantagna, då de av
ovan angivet skäl befinna sig genom
grannskapet till huvudstaden i en mera
gynnad ekonomisk ställning.
Avsättningen av lantmannaprodukter
betecknas som ej tillfredsställande och
som ett särskilt ont påpekas ”det
tilltagande antalet mellanhänder”; där
gives då en vink om att från
huvudstaden och kringliggande
förstadssamhällen kunde med fördel tagas
initiativ till ordnande av försäljningen —
organisation till båtnad både för
producent och konsument av
livsmedelstill-lorseln till Stockholms stora befolkning.
Från Uppsala län meddelas vidare
en rätt intressant orsak till jordbrukets
stagnation. Man torde erinra sig, att
kronan på sin tid sökte främja det
norrländska jordbruket medelst
av-vittring; tanken därmed var. att skogen
skulle tjäna som ryggstöd för odlingen,
men man ser, hur denna fullt riktiga
tanke alldeles vreds på sned — genom
spekulativt skogs- ocli
sågverkskapi-tals tidigt började massinköp av
avvittrad skogsmark. I Uppsala län
bekräftas, av vilken vikt skogen är för
att jordbruk skall bära sig, ty
därifrån heter det nu, att jordbrukarnas
ekonomi — oaktat ingen överdriven
hemmansklyvning lär ha ägt eller äger
rum — är svag, därför att de sakna
”stödet av skog”. Ligger ej även i
denna anmärkning en fingervisning
om, att åkerbruket i vårt land icke bör
vara den stora slätt-odlingen med
milsvidder oavbruten åker, utan
snarare ett jordbruk, överstrimmat äv
välhållen skog?
Att vi ha viktiga skogsfrågor även
söder 0111 Norrland, må man för
övrigt icke glömma. I
Södermanlands län t. ex. äro jordbrukets
biförtjänster strängt taget blott ett vackert
namn på skogsskövling, som tydligen
bedrives i ej så ringa omfång, då
länets hushållningssällskap finner sig
föranlåtet att påpeka
värmlänningars konkurrens vid skogskörslor
med orternas befolkning. Länet har
icke mera skog kvar än ätt återstoden
måste väl skötas och underhållas,
vilket framgår av anmärkningen att vid
de välskötta skogskomplexen har
avverkningen minskats eller upphört.
I länet närmast söderom — i
Östergötland — tycks man betrakta
skogsavverkningen med rätt stor optimism.
Där talas om förbättring av de
mindre jordbrukarnas ställning;
biförtjänsterna ökas — i skogstrakterna
— genom skogskörslor, som ge
avsevärd inkomst. Men skogen stryker
med, det är uppenbart, och det skulle
kanske icke skada, om
hushållningssällskapet toge sig en liten titt t. ex. på
trakterna norr om sjöarna och utefter
nordöstra Vättern-stranden;
skogsbeståndet torde nu vara vida mindre än
för ett tjugutal år sedan. På tal om
detta län, av naturen utrustat med
både präktig skog i de norra och södra
delarna och förträfflig jord kring
sjöarna och Motala ström, kan ju i detta
sammanhang framhållas, att inom
jordbruket pågår en förskjutning av
odlingen: i utsikt ställes nämligen i
n-skränkt sädesodling, medan
även här framträngande
sockertillverkningsindustri gynnar odlingen av
rotfrukter; en för längesedan i länets
städer rätt kraftig industri
kompletteras således med industri, lämpad för
denna landsbygd.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>