Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
. Medan i Jönköpings län förtjänsten
på skogskörslor är ungefär ”som
förr”,- spela däremot dessa en stor
roll i Kronobergs län; biinkomsterna
sägas t. o. m. ha menligt inverkat på
jordbruket i skogsbygden, som, där
försummas; i- detta län kommer
därtill som inkomstkälla — mossodling,
som bekant arkitekten och förre
ecklesiastikministern Hammarskiölds
älsk-lingstema i andra kammaren; om
denna samt om torvindustrin kunde
hushållningssällskapet gärna ha kostat på
litet mera utrymme i sin berättelse.
Ett viktigt moment i utredningen
om jordbrukets ställning utgöra
uppgifterna om åkers utläggning till
betesmark ; svaret på frågan härom borde
kasta ljus åt olika håll. I Kronobergs
län markeras nu, att de naturliga slåt-
terängarna utläggas till. betesmark. —•
på samma gång rotfruktsodlingen går
framåt med användning av minde
r-är i g arbetskraft. Så är det där. I
Södermanland har "föga åker”
utlagts till betesmark —-, och
rotfruktsodlingen går framåt. Eljes förefalla
uppgifterna, från här skärskådade län
i. detta stycke väl knapphändiga-, ■
De län, vilkas läge vi här sökt i
större drag åskådliggöra, med ledning
av hushållningssällskapens
berättelser, omfatta vårt,lands, östra och
sydöstra delar. I en följande artikel skola
vi- med anlitande a-v samma källa ge
några antydningar om tillståndet i de
västra, sydvästra och mellersta
delarna av landet ur i artikelns ingress
angivna synpunkter.
Litteratur.
YNGVE LARSSON:
Kommunalförvaltningens organisation i svenska och
utländska städer.
(Svenska Stadsförbundets skriftserie
n:r 2. Pris 2: ’50.)
Ehuru kommunalpolitiken på ett
ofantligt kännbart och direkt sätt
berör den enskilde, har den
svenske arbetaren hittills ofta bortsett
från denna och ägnat sitt
huvudsakliga intresse åt arbetet i och valen till
riksdagen. Detta förbiseende av
kommunalpolitiken är så mycket
olyckligare, som just det omedelbara sätt, på
vilket fördelar eller olägenheter för
enskilda uppstå genom kommunala
åtgärder, mångenstädes i landet
framkallat ett jobberi på det allmännas
bekostnad, som endast vår naiva tro på
att alla stora skandaler ske i utlandet
hindrat oss från att benämna med dess
riktiga namn : korruption. Emellertid
har ju arbetarskarornas likgiltighet
för de kommunala ärendena haft sin
naturliga förklaring i den de många
fattigas vanmakt under ett fåtaligt
ri-kemansvälde, som de 5,000- och
100-gradiga skalorna åsyftade och
medförde. Nu då i allt fall någon
möjlighet beretts att göra folket, till herre i
sina egna kommuner, är dock tid att
vända uppmärksamheten även åt
denna gren av offentlig verksamhet, ej
blott i den mån den sammanhänger
med första kammarens bildande, utan
helt och för dess egen skull.
Därför kräves likvisst insikt i det
ofta invecklade kommunala
maskineriet. Att sådan skulle kunna
förvärvas utan varje tankeansträngning var
ju ej begärt, men’ det sätt varpå
massan av hittillsvarande framställningar
av den kommunala rätten överbjudit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
