Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
karaktäriserades i Tidskrift for
Rets-videnskab så att ”författaren citerar
för att bevisa en självklar sak en
oerhörd mängd obskyra författare”.
Metoden är i viss mån gemensam för hela
den universitära juridiken i Sverge.
Det är en enda oändlig slätvälling,
där det inte ens finns så mycket som
en potatis att bita i. Det hindrar inte
att man mot slutet finner författaren
tala om den nya teori han ”i det
föregående i korthet sökt utveckla”
o. s. v. Desto angenämare intryck gör
det nu att se att hr Larsson, ehuru han
i olikhet med de andra verkligen har
något att säga, försmår den vanliga
löjliga apparaten av
benieia-vetenskap-lighet och skriver ett koncist, i bästa
mening populärt språk.
Framställningen av den svenska
kommunalrätten är åtföljd av en
redogörelse för förvaltningen i Englands,
Frankrikes, Preussens, Österrikes,
Danmarks och Norges städer. Även
denna bringar åtskilligt nytt material.
För Frankrikes del har en samling
kommunala handlingar ställts till
författarens förfogande genom hr Fritiof
Palmér. Den utländska delen av ar-
betet är emellertid systematiskt något
ojämn. Önskligt vore att förf. finge
tillfälle att analysera den svenska
kommunalrätten under jämförelse med
de stora kulturfolkens för belysande
av de lån, som gjorts från dessa.
I fråga om den svenska civilrätten
gällde dess nationella ursprunglighet
länge som en dogm. Det har varit
prof. Winroth förbehållet att uppvisa
vilket mischmasch av mer eller mindre
riktigt förstådda, över Tyskland
importerade romerska rättsgrundsatser den
i verkligheten är. Vilka floskler som
presterats om den nationella
karaktären av vår regeringsform torde vara
bekant. Kommer förvaltningsrätten i
händerna på vetenskapsmännen från
borgargardet, lär det icke dröja länge,
innan dess lika samvetsgranna som
välvilliga forskning även på detta område
konstaterat ”vår uråldriga germanska
rättskultUr ”.
Hr Larssons arbete avslutas med en
på tyska avfattad framställning av det
organisatoriska problemet i de
svenska städerna. Denna framställning
har nyligen avtryckts i ”Kommunale
Rundschau ’ ’.
Nils Söderqvist.
Diverse.
SMABONDEFRÄGAN OCH DEN
ITALIENSKA SOCIALDEMOKRATIN. Frågan
om småbrukarnas ställning sysselsätter även
i Italien arbetarrörelsen. Enligt 1901 års
folkräkning levde 52 proc. av befolkningen
på jordbruk, boskapsskötsel oeli fiske —
alltså ganska nära de svenska siffrorna; inemot
10 millioner män ’och .kvinnor arbetade i
lantbruket. Och antalet småbrukare är i
tydlig ökning. Hemvändande emigranter
köpa ett jordstycke och Silå sig ned på; i vissa
trakter ha också godsägarna, trötta på att
nödgas ge efter för lantarbetarnas
fackföreningar, sålt eller arrenderat
ut sin jord åt sina f. d. daglönare.
På en talrikt besökt kongress nyss i Asti,
som visserligen blott omfattade provinsen
Piemont i Norditalien — men i denna
provins avges en fjärdedel av den italienska
socialismens hela röstetal — har man ingående
behandlat partiets ställning till småbrukarna.
Inledaren Pugliese framhöll att om man
misstagit sig i förutsägelsen om
småböndernas försvinnande, så betydde det blott att
kapitalismen bemäktigar sig dem på annan
väg än genom jordlotternas hopslagning,
nämligen genom inteckningar och växlar.
Småbondens sociala läge är i verkligheten
sämre, menade han, än industriarbetarens.
Hans barn få sämre skolundervisning, han
är icke sjukförsäkrad, skatterna tynga honom
utan att lian får räkna av ett
existensminimum. Dessa så eländigt ställda småbönder
bör partiet söka vinna genom att predika
klar socialism med alla dess konsekvenser
och alla dess idealer. Så har man hittills
agiterat och vunnit mark.
Under debatten betonade gamla småbön-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
