Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
att ”människonaturens brister” på de
lägre utvecklingsstadierna lägga större
hmcVeT än på de högre i vägen för
uppnåendet av målet för denna
ekonomiska strävan.
Mot denna grundåskådning måste
invändas, att det ingalunda är ett
axiom, utan en öppen fråga och ett av
den vetenskapliga forskningen ännu
föga utrett spörsmål, huruvida
människan hittills i allmänhet verkligen
strävat efter ”en god” eller
ekonomiskt möjligast fullkomlig
organisering av produktionen. Det är
måhända allenast vissa g a m 1 a
kulturfolk samt de västeuropeiska folken
under de tvenne sista århundradena som
uppvisat en allmän och tydlig sådan
ekonomisk strävan — en begynnande
utveckling av en rent ekonomisk
människonatur, som vi se blott svaga
spår av hos våra egna förfäder och
hos de primitiva människoraserna. I
stället finna vi hos dessa ett
dominerande begär att utöva våld mot
medmänniskor och att härska över
dem — i främsta rummet för
vålds-och härskareverksamhetens egen
skull och blott i andra rummet, först
senare i utvecklingen, därjämte
för att uppnå vissa ekonomiska
fördelar.
Och låt oss nu genast fråga: av
vilken typ voro dessa ekonomiska
fördelar? Var det över huvud någonsin
fråga om att medelst slaveri eller
livegenskap uppnå en i ekonomiskt
avseende möjligast
effektiv organisation av det
produktiva arbetet? Eller hava vi
icke snarare att göra helt enkelt med
en blint självisk, i allo kortsynt
strävan att pressa ur slavarna eller de
livegna så mycket arbete som möjligt?
Och är ieke skillnaden mellan dessa
tvenne strävanden den mest
betydelsefulla just för forskaren uti
klassfördomarnas väsen och verkningar?
Ehuru Spencer skiljer mellan en
tidigare ”militärisk” och en senare
”ekonomisk” period i
samhällsorganisationens utveckling, tycks det
aldrig fallit honom in att tillämpa denna
teori på klassfördomarna oeh
klasskonflikterna samt de ekonomiska
organisationsformernas utveckling —
nämligen genom att åt det sociala
våldsutövnings- och härskarebegäret
tillerkänna en självständig roll oeh ett
långvarigare, längre tillbaks i den
sociala utvecklingen räckande inflytande
än åt strävandet efter en i ekonomiskt
avseende möjligast effektiv
organisering av det produktiva arbetet.
På samhällsutvecklingens primitiva
stadier leva horderna, klanerna,
stammarna, folken uti beständiga fejder
med varandra. Samhällsbyggnaden
växer oeh kompliceras under och
genom dessa fejder samt genom
erövringar och hela samhällsklassers eller
inkorporerade främmande folks
nedtryckande till slavars, livegnas eller
egendomslösa lönarbetares sociala
ställning. De härskande folken och
klasserna ha i regel ett mer eller
mindre klart ekonomiskt intresse
förknippat med sin härskareställning — men
de sträva efter en för deras pol
i-tiska och rättsliga
herravälde möjligast effektiv
social organisation, icke efter en
ekonomiskt möjligast effektiv
anordning av förhållandet mellan herrefolk
oeh tjänarefolk, herreklass och
tjänareklass, styrande och styrda.
Förhållandet mellan spartaner och heloter
torde kunna tjäna som belysande
exempel.
I urtid och forntid gällde det som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
