Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Socialekonomiska fördomar.
Av GUSTAF F. STEFFEN.
Förf. har benäget .ställt till Tidens
förfogande följande intressanta kapitel ur nästa
del av hans stora Sociologi, som snart
utkommer. Det skall säkert icke undgå våra
läsare, hur djupt denna rent vetenskapligt
hållna analys träffar vissa av dagens mest
gängse överklassfördomar.
Prof. Steffen skriver:
En fördomsfri behandling av de
sociala klassfördomarnas problem skulle
kanske icke vara så sällsynt som den
ännu är, i fall det — såsom de flesta
historieskrivare och samhällsforskare
synas föreställa sig — verkligen icke
vore frågan om annat än sociala
klasser, vilka fredligt dela de
samhälleliga arbetsuppgifterna mellan sig
och därvid hemfalla åt de ensidiga
intressesynpunkter, som betingas av den
fackliga verksamhetens ensidighet.
Till och med en sociolog med
Herbert Spencers utomordentliga,
omfattande kännedom om samhällslivets
utveckling och universella drag synes
lägga till grund för sin
argumentering om klassfördomarna en
uppfattning, enligt vilken den sociala
funk-tionsdelningen mellan slavägare och
slavar, feodalherrar och livegna,
egen-domslösa lönarbetare och
egendoms-monopoliserande lönherrar i grunden
skulle vara varken mer eller mindre
än den bästa anordning för den
ekonomiska produktionens organisering och
de ekonomiska företagens ledning,
som människonaturens brist-
fälliga beskaffenhet på varje
särskilt utvecklingsstadium medger.*
Han säger t. es.: ”Sålunda utöva
klassfördomarna på arbetarna i
allmänhet den verkan, att de skymma
den även från andra synpunkter ej så
lätt insedda sanningen, att den
nuvarande typen för ekonomisk
organisation, liksom den nuvarande typen för
politisk organisation, är i det
närmaste så god som den nuvarande
människonaturen medgiver”... ”Inom
varje ekonomiskt företag måste
finnas en styrande makt, den må vara
av vad natur som helst, som måste
betalas — vilket innebär ett avdrag från
den inkomst, som kan tillfalla de
styrda, d. v. s. arbetarna.”
För närvarande, fortsätter han sin
tankegång, äro kostnaderna för denna
ekonomiska styrelse alljämt höga —
ehuru lägre än de varit uti slaveriets
och livegenskapens ekonomiska
organisationssystemer — men ”dessa
styrelsekostnader äro så höga, därför att
de människor, som skola styras, hava
en bristfällig natur. Med
avtagande brister skall styrelsen bliva
billigare och i följd därav arbetarens
inkomstandel större.”
Strävandet efter en ekonomiskt
möjligast effektiv organisation av det
produktiva arbetet synes föresväva
Spencer såsom den uti slaveriets,
livegenskapens oeh lönsystemets historia
avgörande, om icke allena
bestämmande faktorn; och han framhåller.
* The Stu dy of Sociology, kap. X.
Klassfördomarna Crlel II, s. 47—57 i den
svenska uppl. av 1881).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
