Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i och för bättre bedrivet jordbruk;
samtidigt framhålles, att länets
egna-hemsförening under sitt första
verksamhetsår omsatt jord för 300,000 kr.;
till denna rörelses främjande föreslås
domänernas styckning och
kronotor-pens ombildning till egna hem; för
arrendemedlen böra skogsmarker
inköpas till skogsodling. Slutligen
pekas på upprättande av en
odlingslåne-fond för södra och mellersta Sverge
— och lösning av
ålderdomsför-s ä k r i n g s f r å g a n som medel att
motverka emigrationen.
# •
#
I Malmöhus län anmärker
hushållningssällskapet till en början, att
de präktiga kommunikationerna
utjämna olikheterna mellan de olika
delarna av länet; det förebådar
förhållandenas framtida gestaltning även i
övriga delar av landet. Överallt
tendera dessa till att bli likartade.
Då det här nu gäller en landsdel,
som med ett högt utvecklat jordbruk
förenar en kraftig industriell
utveckling, torde vi något längre böra dröja
vid rapporten därifrån.
Bilden ger genast följande markanta
drag: Tack vare industrin gott om
biförtjänster, stark efterfrågan på
duglig arbetskraft och ökad betalning,
men i stället för den vanliga
klagovisan över de stegrade löneanspråken
sägas de gynnsamma konjunkturerna
i jordbruket hjälpa till att bära de
ökade lönerna. Man skymtar således
här en växelverkan mellan industri
och jordbruk, som möjligen är orsak
till att till Amerika ingen nämnvärd
utvandring äger rum, men väl
inflyttning till städerna oeh industrin. På
några årtionden ha socker-, jordvaru-
och montanindustrierna uppenbart
drivit länet framåt, 0111 man än alls ej
behöver instämma i lovsången över de
”ofantliga” (!) summor, som
sockerindustrin på de senaste 15 å 20 åren
skall ha tillfört jordbrukaren.
Det säger nästan sig själv, att
torpen under ett sådant tingens förlopp
mångenstädes försvunnit. Torpjorden
har lagts under gårdens eget bruk,
torparen försvinner, och annan
arbetskraft minskas och fördyras; även här
framkastas tanken på ett
”moderniserat” torpsystem: småbrukaren med
ärftlig åborätt! Bristen på billig
— i fråga om priset nedpressningsbar
-— arbetskraft uppges som orsak till
att man sökt importera sådan från
annat håll — från Småland och Galizien.
men hushållningssällskapet har
ingenting att säga om all den
lönenedpress-ning och inhumanitet, som följa med
denna vanhedrande import, som så
skarpt för under ögonen hur litet man
bekymrar sig 0111 att hos landets söner
och döttrar på den enda säkra vägen
— den ekonomiska omvårdnadens —
väcka och befästa kärleken till
fosterjorden. Och tar det sig ej en smula
konstigt ut, att samtidigt med att man
sålunda utifrån hämtar dålig, lågt
betalad arbetskraft, erkänner man, att
den inhemska arbetarens
arbetsprestationer äro bättre än förr? Och
varför? Jo. lyder svaret, på grund av
”gynnsammare personliga
förhållanden”. Men när vi således få höra, att
en välnärd och friställd arbetarstam
är ekonomiskt och tekniskt värdefull
— tag åt er, lockoutpatroner! — då
passar det ju som knytnäve i öga, när
hushållningssällskapet, lika envetet
som sällskapet i Södermanland,
anklagar ”den socialistiska agitationen”
för att ”fördärva arbetsvilligheten”..
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
