Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sällskap måste röra sig med så gamla
befolkningssiffror som ända tillbaka
till 1904. Det säger då sig själv, att
värdet av dess utlåtande i någon mån
minskas — men kanske det i detta
avseende knappt är bättre på andra håll.
Även här gruppera sig nu kring
jordbruket näringar, som lämna
biförtjänster : stenindustri, torvströ- och
bränntorvstillverkning, betupptagning.
Vad emigrationen ur landet
beträffar framhålles, att densammas
viktigaste orsak är ”hoppet om att förvärva
medel till eget hem inom landet”, och
i regeln är det dugligt, arbetsamt folk,
som emigrerar; med biljett eLer
pengar hjälpa utvandrade släktingar de
hemmavarande — oeh härtill
anmär-kes rätt naivt, att det är en av de
svåraste emigratioinsorsakerna att få
”avhjälpt”. Hur skall det gå till att
avhjälpa? Eller önskar man rent av,
att de utvandrade må få det så dåligt,
att de ej kunna sända respengar hem?
Torparefamiljerna äro nu här som
överallt rikt givande
avfolkningskällor, om än ”självägande” bondeklass
även lämnar sin dryga tribut till
emigrationen ur land och bygd, enär vid
arvsskiften arvslotterna bli för små
till att bilda eget hem. I de dåliga
dagsverksarrendena ha vi en av det
ondas rötter, och följaktligen bör man.
såsom i enstaka fall skett, ’ ’m
oder-nisera avgifterna för jorden”. Men
hur skall denna ”modernisering”
företagas? Kan man undra på, om den
enskilde jordägaren mindre
bekymrar sig om torparens förhållanden, när
kronan, staten, föregår med ett
exempel, som uppkallar t. o. m. länets
hushållningssällskap till allvarligt
klander? Där framhålles i rapporten,
att kronoparkernas torpare äro
gan-s k a i 11 a 1 o 11 a d e; de äro ’ ’utsatta
för allt möjligt godtycke
från skogstjänstemännens sida” och
”deras barn äro icke sällsynta bland
emigranterna”. Är det ej skam att
ett hushållningssällskap skall nödgas
konstatera detta om kronans
tjänstemän och deras skötsel av sitt uppdrag,
medan nästan all landsbygd klagar
över brist på arbetskraft? Det är ock
tydligen ett faktum, så påtagligt och
av så stark effekt, att detta
hushållningssällskap totalt glömt bort att
frasera om de där moraliska
skavankerna hos nutidens
arbetarebefolkning. Till prickningen fogas ock
följande reflexion:
”Man bör kunna fordra, att torpare
på kronans jord få det bättre än förut.
Deras dagsverksskyldighet borde
borttagas och arrendet uppbäras direkt
av staten, i stället för att under
nuvarande förhållanden mången
bo-ställsinnehavare h ar huvu d g å
r-den så gott som gratis.”
På utlåtandet i denna del borde
särskilt hrr riksdagsmän taga sig en
fun-derare.
Backstugusittarna minskas, heter
det vidare — arrendetiden är osäker,
och de söka sig arbete i ”städer och
samhällen”; industrin utvecklas och
absorberar arbetskraften; hustrur och
barn bli allt mindre villiga att deltaga
i jordbruksarbeten, och det klagas
särskilt över brist på arbetskraft, medan
jordbruksdriften för övrigt söker
kompensera utvandringen med
arbets-besparande maskiner.
Sockensparbankerna taga för höga räntor! Det d a
n-s k a jordbrukssystemet vinner alltmer
efterföljd i andelsmejerier,
andelsslak-terier och kooperativ äggförsäljning.
För övrigt tycks länet stå något
framom de flesta län vi hittills
skärskådat. Man pekar på behovet av
upplysning bland de mindre jordbrukarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
