Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
från kommunikationsfattiga trakter;
(i Södermanland hette det däremot,
att bristen på arbetskraft känts
minst i sådana nejder. Hur hänger
det ihop’! Skulle olikheten i detta
avseende mellan de två länen möjligen
bero på jordens olika beskaffenhet?)
Vad som emellertid är mest markant
i detta hushållningssällskaps rapport
är dess anmärkning att
emigrationen gör nytta! Här möta vi ett
enastående resonemang:
Emigrationen gör nytta genom att
bortskaffa ur landet ”sämre element”.
Alltså: det är ”de sämre”, som
emigrera! Från andra håll ha vi
däremot hört. att den arbetskraftigaste,
dugligaste befolkningen lämnar
landet, och vi misstänka, att så även är
fallet i Älvsborgs län. Men hatet
hittar sina egna namn. Och o m man
skulle ha att skaffa med ”sämre”
element — då är det väl landets
skyldighet att fostra befolkningen. Att
endast belåtet konstatera, att man med
’ ’de energiska
utvandringsagenturer-nas” hjälp bara stjälper av de
obekväma — det är målande för stämning
och åskådning i vissa
patentfosterländska kretsar.
Vid närmare påseende förefaller det
ock, som om det vore synnerligen
fördelaktigt för denna landsdels
uppryckning, 0111 ”de sämre elementen”
kunde hållas kvar, ty hur ser det ut
på landsbygden? Sällskapet skildrar
själv:
Överallt i skogstrakterna nedlagda
torplägenheter, tusentals
ödetorp, stor klyfta mellan torpare och
bonde, torpen små oeh dåliga, för
barnen betungande skolgång — över 1
mil skolväg •— åkerarealen minskas
och bland jordbrukarna ej tillräcklig
solidaritetskänsla för att åstadkomma
föreningskassor. Ödetorpen kunna
läggas igen till skog.
Det är bilden. Och hur
arbetarefientlig än andan i utlåtandet är,
tvingar sig det erkännandet fram, att
le-gan som form för arbetsavtalet,
”tillhör en försvinnande tid” och att
åtminstone de manliga arbetarnas
prestationer äro i ”kvalitativt avseende
överlägsna dem för några årtionden
sedan”.
I länets n o r r a del klagas över att
utvandringen är störst i de trakter,
där hemmansklyvningen ännu kan
drivas vidare. Ett intressant
obser-vandum!
På tal om biförtjänsterna
framhålles här — ”människoarbetets
ofantliga värdestegring” under de senaste
40 åren. Men ser man närmare efter,
krymper ”den ofantliga stegringen”
ihop till en fördubbling eller något
därutöver av löner, som —• för 40 år
sedan varierade mellan 1 kr. och 1:25
pr dag ocli nu äro uppe vid 2 å 3 kr.
När man klagar över att nödgas
betala 2 kr. för vinterkarldagsverke och
3 kr. för sommarkarldagsverke samt
250 å 300 kr. pr år för ”knappt
fullgod dräng i husbondes kost”, och så
därtill gnatar över att arbetet nu
vore sämre än förr — då vittnar ju
detta synnerligen påtagligt om att
jordbruket — av vilken orsak det nu
kan vara — bär sig dåligt. Kanske en
undersökning på denna punkt skulle
giva ett och annat att tänka på
rörande metod och skötsel; om de allmänt
försvinnande torparna heter det t. ex.
att de tyngas av ”en oskäligt hög
torpskatt”,att de vilja ha ”kontant
arrende” (för att fritt kunna söka
arbete var dem lyster — ty trämasse-,
pappers- och tegelbruksindustrierna
befinna sig i tillväxt i denna landsdel),
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
