Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bilda grundvalen för de sociala
förhållandena. Begreppet
produktivkrafter, samordnat med uttrycket råämnen,
begränsas här till produktionsmedel i
inskränkt mening, d. v. s.
arbetsverktyg. Produktionssättet synes då
betyda den egentliga
produktionstekniken .- handarbete eller maskinarbete,
individuellt eller samfält arbete. I en
annan stridsskrift mot Proudhon få vi
veta, att av alla
produktionsinstrument är den revolutionära klassen
själv den största produktivkraften.
Här synes produktionskraft tagas i
bemärkelsen av allt, som befordrar den
samhälleliga produktionen. Men med
denna utvidgning av omfånget för
begreppet produktivkraft försvinner
eller utplånas gränsen mellan den
marxistiskt-materialistiska
historieuppfattningen och varje ideologisk
uppfattning av utvecklingen. Kalla vi
t. o. m. de sociala klasserna för
produktivkrafter, därför att de bidraga
till den samhälleliga produktionens
utveckling, ja, då är även moral,
rättsväsen, politiska författningar,
vetenskaper o. dyl. med lika rätt att nämna
som produktivkrafter.
Visserligen äro dessa sociala
kategorier — som vi sedan närmare skola
se — i viss mening även enligt
marxismen att betrakta som
”produktivkrafter”. Men det måste ju från en
materialistisk uppfattning anses oformligt
och ologiskt att först ställa
produktivkrafterna såsom bestämmande de so-’
ciala förhållandena, för att i nästa
ögonblick beteckna dem själva som sig
historiskt förändrande sociala
förhållanden. Det blir en cirkelgång; men
samhällets sociala förhållanden kunna
naturligtvis icke bestämmas ytterst
av eller genom sig själva.
Det är således icke nog att blott
peka allmänt på
produktionsbetingelserna — d. v. s. vad som över huvud
befordrar den samhälleliga
produktionen — såsom den utslagsgivande
maktfaktorn. Frågan måste preciseras så:
vilka av dessa betingelser, de sa
k-1 i g a eller de sociala, äro de
grundläggande? Den materialistiska
historieuppfattningen giver ett klart
svar härpå. Ytterst bestämmande för
den samhälleliga utvecklingen äro d e
materiella
produktivkrafterna.
Härmed är dock ingalunda sagt, att
icke materiella produktivkrafter även
kunna omvänt framgå ur de sociala
förhållandena. Så t. ex. är ju en
teknisk uppfinning en följd av en social
faktor, naturvetenskaperna. Men då
uppfinningen en gång är bragt till
världen, är den icke längre av social
natur, d. v. s. den innebär icke i sig
som sådan ett psykiskt förhållande
mellan samhällets medlemmar, utan är
en materiell kraft, som av samhället
kan tagas i bruk för
produktionsända-mål. Naturvetenskaperna, själva en
produkt av den historiska
utvecklingen, kunna alltså icke räknas till den
historiska utvecklingens
utslagsgivande makter.
Det vore ock uppenbart ett stort
missförstånd, om man gåve marxismen
en sådan tolkning, att vetenskapens
framsteg vore det utslagsgivande
momentet i den historiska utvecklingen.
Och dock synes den frestelsen ofta
ligga nära på grund av den
mångtydighet, man givit begreppet ”materiella
produktivkrafter ’ ’.
I ”Det kommunistiska manifestet”
säger Marx, att produktivkrafterna
icke kunna vara något annat än
produktions- o c li
samfärdsme-d e 1. Denna definition synes dock
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
