Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ningen k a 11 avse en förnuftig
kvalitetsförbättring av kraften, tyckes han
ej ha fattat, och det skulle nog för
övrigt ej vidare ha ändrat omdömet
hos denne, de obundna, oförnuftiga
krafternas tillbedjare. L.
ARBETSLÖSHETEN I SVERGE
1908—1909, utgiven av k.
kommers-kollegii avdelning för arbetsstatistik.
I det moderna bekämpandet av
arbetslösheten ingår merendels
statistiska arbetslös
hetsräkningar av lätt förklarliga skäl som ett
nödvändigt led. Även vi fingo som
bekant en sådan arbetslöshetsräkning
vintern 1909 anordnad på
kommers-kollegii uppslag. Uppgifterna från
den bearbetades av kommerskollegii
avdelning för arbetsstatistik under
ledning av amanuens OttoJärte. De
föreligga nu i en intressant och med
stor sakkunskap utarbetad
publikation.
De förutsättningar, som gjorde
ar-betslöshetsräkningen nödvändig,
beskriver författaren bl. a. som följer:
Redan under loppet av 1907 började
en försämring på arbetsmarknaden i
Sverge att göra sig gällande.
”Visserligen fortforo med oförminskad och
delvis stegrad styrka de
utomordentligt gynnsamma industriella
konjunkturer, vilka — med ett kort avbrott
under åren närmast efter sekelskiftet
— alltsedan mitten av 1890-talet i
Sverge liksom annorstädes synnerligen
förmånligt återverkat på
arbetsmarknaden. Men denna långvariga och
ovanligt livliga utveckling av all
produktiv verksamhet hade å andra sidan
efter hand bundit det rörliga kapitalet
i sådan utsträckning, att en besvärande
kreditknapphet uppstod. Följderna
av denna stramhet på
penningmarknaden gjorde sig i Sverge med särskild
styrka gällande inom
byggnadsverksamheten oeh dess hjälpindustrier.
Under våren och sommaren 1907
fort-gingo arbetena med redan igångsatta
företag, men några nya påbörjades i
regel icke, så att så gott som all
byggnadsverksamhet redan tidigt på hösten
ifrågavarande år avstannade på vissa
orter. I samband därmed inträdde
naturligtvis stagnation inom allt åera av
de hantverksyrken, som äro beroende
av byggnadsverksamheten, ävensom
inom de med denna nära förbundna
tegel- och stenindustrierna samt vissa
grenar av järn-, metall- oeh
träförädlingsindustri. Eljest hade inom
flertalet större industrier avsättningen
under hela året varit så livlig, att
produktionen endast med svårighet kunde
tillfredsställa anspråken. Mot 1907
års slut förspordes dock även här på
sina håll tydliga symptom till
avmattning, så att utsikterna för
arbetsmarknaden vid vinterns inbrott ställde sig
ganska mörka.
I den översikt av arbetsmarknaden
under första kvartalet 1908, som på
övligt sätt publicerades i samma års
”Meddelanden”, visade det sig också,
att arbetsmarknadens läge avgjort
försämrats i jämförelse med
nästföregående kvartal och än mer i förhållande
till första kvartalet år 1907. Nästan
överallt och inom alla yrkesgrenar
rapporterades avsevärd minskning ifråga
om beställningar, inskränkt
produktion, förkortad arbetstid, avskedande
av personal, stark tillströmning av
arbetssökande 0. s. v. Ett växande
överflöd på arbetskraft kunde även
konstateras genom månadsredogörelserna
för Sverges offentliga
arbetsförmedling.
Under vintern 1907—08 rådde till
följd därav större arbetslöshet på den
svenska arbetsmarknaden, än man
förut under åratal bevittnat. Icke nog
med att de av säsongarbetslöshet
hemsökta fingo mycket, svårt att skaffa sig
det tillfälliga arbete, som under goda
tider ofta brukade stå dem till buds;
de arbetslösas skaror ökades genom de
avskedanden, som ägde rum vid
fabriker och verkstäder, vilka eljest genom
kontinuerlig drift pläga hava
användning för en permanent, arbetsstyrka
året runt. Såväl till omfattning som
varaktighet var sålunda arbetslösheten
av alla tecken att döma under
ifrågavarande vinter kännbarare än vanligt.
Under normala förhållanden skulle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
