Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
glädjande, att det finns någon i svensk
litteratur förutom hr Öberg, som vet
av, att storstrejken existerat,
Vi skola inte här återupprepa
innehållet i ”Havet”. Förutom några
lustiga skildringar från en borgerlig
redaktion samt från ett gästabud hos
en vräkig konsul Fritiof i den lätt
lokaliserade staden vid Sundet, vilken
senare framställning genom
överdrifter i form av slagsmål oeh
officers-kryperi förlora sin udd, giver boken
blott , en ung, ganska intresselös
journalists upplevelser som
handsekreterare hos stadens mäktigaste miljonär.
Intrigen hur han blev anställd hos
denne liksom kärlekshistorien med
dottern verkar föga övertygande. Så fort
det gäller kärlekshistorier eller
kvinnlig psykologi, är som bekant
Ossian-Nilsson romantiskt fablande som en
fjortonåring. Däremot är huvudidén
i boken mycket god, nämligen den att
sätta en genom blodsarv och
uppfostran folkligt lagd man i tillfälle
lära känna oeh bedöma kapitalistens
och fabriksidkarens syn på den sociala
frågan och dymedels korrigera de
uppfattningar, han förut ensidigt erhållit
från arbetarhåll.
Tyvärr genomför Ossian-Nilsson
aldrig denna idé. Hjälten funderar löst
hit och dit, men upptager egentligen
föga av det han kunde lära sig på
kontoret. Visserligen håller gubben en
lång föreläsning för honom och
visserligen går den unge hjälten sin väg, då
han upptäcker hur den gamle lurar
sin egen son i aktiespel. Men denna
upptäckt är den enda, han gör på
kontoret. Och föreläsningen inverkar
betydligt mindre på honom än
mamsell-artade litteraturkåserier me.d den
älskade och hennes gamla faster.
Ett genomgående fel i ”Havet”
liksom i de tvenne föregående romanerna
är det trots allt ytliga studiet av
arbetarfrågan, ett fel, som framträder
desto tydligare, då böckerna äro
uppbyggda enkom för att låta sina hjältar
tjänstgöra som sociala
experimental-föremål.
Som konkret exempel på detta
påstående kan’slutet i ”Havet” tjäna.
Hjälten kommer där i tillfälle att höra
ett hinkeanskt föredrag i
barn-alstringsfrågan och de applåder det
mottages med. Dessa applåder
över-tjrga honom omedelbarligen om, att
hela arbetarklassen nu skall tåga efter
riktlinjerna för sällskapet ”humanitär
barnalstring”; de äro tillräckliga för
att ändra hans uppfattning om
arbetarklassen !
Att undersöka, hur långt dessa idéer
på allvar giva resonans inom
arbetarklassen, ger han sig ej tid till. Han är
vips färdig med att bryta sin tro på.
Sverges arbetare. Då härtill kommer,
att hjälten överhuvud högst litet satt’
sig in i barnbegränsningsspörsmålet,
förstår lite var halten av de sociala.’
studier han bedrivit.
Men det är ej blott i ’Havet” denna
ytlighet föreligger. Tänk på
”Barbarskogen”! Vem tror verkligen på
den problemställning, där gjorts
mellan akademikern och arbetaren! Vem
inser ej, hur ända in i smådetaljer
”Barbarskogen” bygger på det
osannolika! Redan det förhållandet, att
en ung man, utan kunskap i sociala
frågor, efter en enda artikel, som
får-tidningen att säljas i tredubbel
upplaga (!), och efter några dagars
journalistik, anses värdig bli redaktör,
innebär tvenne omöjligheter.
Samma bristande kännedom om
arbetarrörelsen, som möjliggjort dessa
misstag, genomgår den boken i dess
helhet och kommer åter i ”Havet”,
även om den där icke stöter så mycket
som då den i ”Barbarskogen” lades i’
en socialistredaktörs mun.
Betecknande för Ossian-Nilsson
är-för övrigt, att det, som kommer
honom att definitivt förlora tron på
arbetarrörelsen, är dess av honom
förutsatta begär att kvantitativt
begränsa-sitt medlemsantal, sina barn. För
Ossian-Nilsson är nämligen styrkan,
mångfalden, det mest beundransvärda.
Kraften är hans gud, och som
tidens. största kraftrörelse är det lian
instinktivt sympatiserat med
socialdemokratin. Då han börjar tro, att
denna vill minska sin kraft, är han strax
färdig med den. Ty att barnbegräns-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
