Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
na, ocli i vilkas intresse det ligger att
bevara de givna ekonomiska
maktförhållandena inom samhället. Dessa
nya klasser äro bärarna av den
kommande samhällsformens
produktionsförhållanden, vilka bättre motsvara
icke blott dessa klassers egna
intressen utan även hela samhällets
intressen. just därför att de bättre motsvara
de materiella produktivkrafternas
krav och fordringar på en fortsatt och
stegrad utveckling. Där
produktionsförhållandenas utveckling ännu
för-dröjes av t. ex. mäktiga
klassintressen, övergå de nämligen från att vara
en gynnsam form för
produktivkrafterna till att bliva ett hinder, en boja
för dem.
Betrakta vi de materiella
produktivkrafterna såsom inbegreppet av den
ekonomiska verksamhetens sakliga
betingelser, framstå åter
produktionsförhållandena såsom denna
verksamhets dominerande sociala
betingelser. De dominera just därför att
de allra närmast bestämmas av
produktivkrafterna. Och därför äro gent
emot den alla andra sociala
förhållanden att betrakta som bihang.
Då Engels hänvisar till produktion
och utbyte såsom de utslagsgivande
historiska makterna, lämnar lian å
sido vilkendera sidan häri — den
sakliga eller den sociala — som är den
bestämmande. Produktion och utbyte
äro å ena sidan en saklig process och
betyda då närmast produktions- och
varuutbytestekniken. Men de äro ock
att betrakta som en social process och
måste väl i detta fall översättas med
de egendoms- och bytesförhållanden, i
vilka produktionen sker. Att dessa
egendoms- och bytesförhållanden äro
de dominerande bland de sociala
förhållandena eller m. a. o. närmast be-
stämda bland de sociala förhållandena
av de materiella produktivkrafterna,
är dock ej liktydigt med, att de äro
utslagsgivande makter i den
samhälleliga utvecklingen.
Kunna sålunda begreppen
”produktion” och ”utbyte” genom sin olika
betydelse giva anledning till felaktiga
bestämningar av de dominerande
samhällsfaktorerna, så är ej detta fallet
med begreppet
fördelningssättet eller de egendomsförhållanden, i
vilka produkterna komma samhället
tillgodo. Fördelningssättet är att helt
räkna till de sociala förhållandena,
till den ekonomiska verksamhetens
sociala betingelser.
I vilken relation till
produktionsförhållandena står nu fördelningssättet?
Engels säger i ”Anti-Diihring”, att
detta är att betrakta ej blott som ett
passivt resultat av produktionen och
utbytet, d. v. s. av
produktionsförhållandena, alldenstund fördelningssättet
lika så mycket verkar tillbaka på
dessa. Varje ny form för
produktionen och utbytet hämmas i början icke
blott av gamla
produktionsförhållanden, utan även av det från tidigare
utvecklingsskeden kvarstående
fördelningssättet. Produktionsförhållandenas egen utveckling kan ofta fördröjas
av ett med dem ej överensstämmande
fördelningssätt. Så hämmades ännu
under 1700-talet kapitalets
koncentration genom feodala bördor och
pålagor av varjehanda slag — det feodala
fördelningssättet. De nya
kapitalistiska principerna hade till stora delar
genomträngt själva produktionssättet
och därmed även framskapat nya
ekonomiska maktförhållanden inom sam-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
