Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
medlen och härmed ock över den
vara, arbetskraften, som proletariatet
har att bjuda, samt därmed slutligen
över arbetsprodukten själv. I dessa
maktförhållanden mellan
samhällsklasserna eller, såsom vi ock kunna
säga, i dessa produktionsförhållanden
uppträder det kapitalistiska
produktionssättet.
All produktion, där den icke är rent
kommunistisk eller drives som
behovs-eller egenhushållning, stöder sig
naturligtvis på ekonomiska
maktförhållanden mellan människorna. I ”Das
Elend der Philosophie” säger Marx,
att ekonomiska kategorier äro blott
teoretiska uttryck eller abstraktioner
för de samhälleliga
produktionsförhållandena. Som exempel på en dylik
abstraktion nämner han slaveriet.
Iiär sker produktionen på grundvalen
av en absolut makt hos enskilda
individer, de fria männen, över slavarna
och deras arbetskraft. Att de
kapitalistiska produktionsförhållandena
kunna betecknas som ekonomiska
maktförhållanden mellan medlemmarna i
samhället karaktäriserar dock icke till
fullo de kapitalistiska
produktionsförhållandena. Ännu en sak bidrager att
giva dem sin säregna prägel.
Kapitalisten tillbyter sig av
proletären eller lönarbetaren arbetskraft mot
ett penningeutlägg eller en arbetslön,
som understiger värdet av
arbetsprodukten. Skillnaden ’mellan
dessa värden är vad Marx kallar
mervärdet. Detta mervärde uppstår
genom de bytesförhållanden, som
karaktärisera det kapitalistiska
produktionssättet. Mervärdets sociala
motsvarighet utgöres av de ekonomiska
maktförhållandena mellan bourgeoisien oeh
proletariatet samt av de
bytesförhållanden, genom vilka de ekonomiska
maktförhållandena kunna utbytas
mellan dessa klasser på grund av deras
ekonomiska intressen. Om ett dylikt
utbyte är det naturligtvis ej fråga
inom de produktionsförhållanden, som
t. ex. slaveriet betecknar. De
ekonomiska maktförhållandena utbytas här
icke, alldenstund den samhälleliga
produktionen här sker på grundvalen av
en absolut makt hos enskilda individer
över andras arbetskraft.
Genom de kapitalistiska
bytesförhållandena förvandlas arbetsprodukten
till en vara; kapitalistens
penningeutlägg dyker upp genom de
ekonomiska maktförhållanden, i vilka
produktionen sker, i form av en vara, som
från denna form återgår till
kapitalisten i ett ökat penningebelopp.
Härmed förlora producenterna,
personerna, bestämmandet över sina egna
in-bördesförhållanden. Dessa te sig i
stället som ett förhållande mellan ting.
Med kapitalistiska
produktionsförhållanden är sålunda från denna
synpunkt att förstå de egendoms- och
bytesförhållanden i ovan anförda
bemärkelse, i vilka den kapitalistiska
produktionen äger rum.
Ur striden mellan materiella
produktivkrafter och
produktionsförhållanden framspringa de nya
samhällsförhållandena. Det är de
materiella produktivkrafternas
utveckling, deras alltjämt stigande krav på
med deras egen utvecklingsståndpunkt
bättre överensstämmande nya
produktionsförhållanden. som ständigt
söndersplittra de givna
samhällsförhållandena och framskapa nya sådana.
Det är de materiella
produktivkrafternas utveckling, som framskapar de
nya samhällsklasser, vilka gä
i kamp mot de klasser, som företräda
de bestående produktionsförhållande-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
