Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det är endast det den historiska
materialismen vill säga, att b a k o m
idéerna ha vi att undersöka
samhällets ekonomiska
utvecklingsstånd-punkt, som i sista hand bestämmer
halten och utvecklingsståndpunkten
hos de behov, som besjäla
människorna, och det andliga liv, som leves i det
givna samhället. Detta hindrar
naturligtvis icke, att idéerna genom att
kontinuera — och detta måste de ju
alltid göra, för så vitt en ideologi skall
uppstå — kunna föra en temporärt
självständig verksamhet.
När man därför med professor
Heckscher interpreterar, att enligt den
materialistiska historieteorin
”korstågen. för att taga ett stort faktum i
världens utveckling, helt enkelt äro
resultat av de ekonomiska
förhållandena under korstågen, att alltså hela
den omskapande makt, som korstågen
utövat på västerlandet, skulle gjort
sig gällande på samma sätt och i
samma former, även om kristendomen icke
existerat och den form av kristendom,
som fanns under medeltiden, och om
icke Jerusalem haft den ställning i
kristenhetens uppfattning, som det
hade”, så blir härigenom den
historiska materialismens problemställning
fullkomligt skev. Orsaken till
korstågen må gärna erkännas vara en
religiös fanatism, som besjälade deras
upphovsmän och deltagare. Men den
historiska materialismen förklarar i
stället den religiösa stämning, som
födde denna fanatism, ur medeltidens
ekonomiska förhållanden, som i sista
hand bestämde halten och
utvecklingsståndpunkten hos den tidens
människors behov och andliga liv.
Vore det åter så, att det gives
självständiga ideella intressen,
som växelverka med de ekonomiska,
dä vore den historiska materialismens
grundprincip sprängd sönder.
Idéerna — de politiska, moraliska
och rättsliga — äro sålunda även från
vår ståndpunkt icke blott passiva
uttryck för ekonomiska intressen, de äro
även hävstänger för utvecklingen.
”Utan tänkande, utan idéer gives det
intet framsteg”, säger Kautsky. ”Men
idéerna äro blott förmedlarna av den
samhälleliga utvecklingen. Från dem
utgår ieke första stöten, såsom man
tidigare menade och många ännu i dag
antaga, utan från förändringen av de
ekonomiska förhållandena. ’ ’
När det medeltida
produktionssystemet övergick till kapitalism, så
låg det i bourgeoisiens intresse, att alla
de hinder av politisk, moralisk och
rättslig natur, som ännu stodo i
vägen för denna utveckling,
nedbrö-tos. Man fann det helt naturligt vid
denna tidpunkt, att alia samhällets
medlemmar förklarades fria och lika
berättigade. Jämlikhets- och
frihets-principen var en nödvändig faktor för
att bourgeoisisamhällets ekonomiska
maktförhållanden, dess egendoms- och
bytesförhållanden skulle kunna
förverkligas.
Borgarsamhällets frihetsideal är
dock ett annat än socialismens. Dess
innebörd var: konkurrensens absoluta
oberoende av statens reglerande
verksamhet. Senare tiders ekonomiska
utveckling har dock tydligt, ådagalagt
att denna frihet, frihet till
förvärv, föga gagnar den klass, som
just genom detta frihetsideals
ekonomiska realiserande blev den
exploaterade klassen. Den ekonomiska
utvecklingen har gjutit in ett nytt innehåll i
satsen: frihet, jämlikhet och
broderskap. De materiella
produktivkrafternas vidare utveckling kräver en 0111-
Tiden ti:r 12, 1910
24
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
