Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
läggning av produktionsförhållandena,
kräver en annan egendomsfördelning,
som leder till den sociala jämlikheten.
För den utopiska socialisten
framstod nog denna tanke — den sociala
jämlikheten — som den följdriktigaste
slutsatsen av franska revolutionens
politiska frihetsideal. Men den
ekonomiska utvecklingen hade ännu icke
bragt det därhän, att de yttre sakliga
betingelserna voro givna vare sig för
en klar uppfattning av vad detta ideal
verkligen i sig innebar eller än mindre
för dess praktiska förverkligande.
Detta är först en frukt av en senare
lids ekonomiska verksamhet och
utveckling. Och dock lär man väl icke
kunna förneka den stora betydelse för
människans egen utveckling och
härmed även för den ekonomiska
utvecklingen. som låg i de samhällsideal,
utopisten trodde sig se redan inom räck-,
håll.
Om vi sålunda som slutresultat av
vår ovan gjorda framställning våga
påstå, att bakom varje historisk rörelse
ligger en samhällets ekonomiska
omgestaltning. så få vi dock icke bortse
från att även krafter av -en annan —
ideologisk —natur kunna temporärt
hämmande eller främjande inverka på
den samhälleliga utvecklingsgången.
Detta förhållande exemplifierar
Marx själv, då han säger, att nya
produktionsförhållanden skola
möjliggöras därigenom, att proletariatet
rycker till sig den
politi-s k a m a k t e n. Politiken, med sin
givna karaktär av överbyggnad på de
ekonomiska förhållandena, är sålunda
enligt Marx ändå alls icke blott ett
passivt resultat av dessa senare, utan
den är på samma gång en faktor av
allra största betydelse för att
kraftigare och intensivare utveckla de ten-
denser inom ekonomin, som bättre
svara mot proletariatets intressen ocli
fordringar och mot de materiella
produktivkrafternas egen
utvecklings-ståndpunkt. Den härskande klassens
maktställning vilar ytterst därpå, att
den en gång var för
produktionen av betydelse. Den undertryckta,
och revolutionära klassens uppgift
grundar sig nu därpå, att en
omläggning av produktionsförhållandena är
ändamålsenlig icke blott för klassens
egna intressen, utan därför att den
även medför en stegring av
pro-d u ktionen och således tjänar hela
samhällets intressen.
Statsmakten är från denna synpunkt
att betrakta som en social betingelse
för den ekonomiska utvecklingen. Där
statens organisation ännu kvarhålles
av mäktiga klassintressen i strid med de
nya frambrytande
produktionsförhållandenas krav på en omläggning, där
är den ett hinder för de materiella
produktionskrafternas utveckling, där
har den förlorat sina materiella
existensvillkor oeh måste falla. En
temporärt självständig verksamhet för den
ekonomiska utvecklingen äger den
politiska staten i det fall. att den
fullföljer och påskyndar
utvecklingstendenserna hos den ekonomiska
verksamheten. Dess förmåga härvidlag är dock
inskränkt av det faktum, att den ej
kan dekretera fram nya
produktionsförhållanden efter ideella förebilder.
Denna uppfattning av förhållandet
mellan människans egen målmedvetna
strävan och den ekonomiska
verksamhetens av sakliga betingelser bestämda
utveckling uppdrager gränslinjen
mellan vad vi kunna kalla den
utopiskt-ra-tionalistiska och den
materialistiskt-evolutionistiska historieuppfattningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
