Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
själva, men inom vissa av den
ekonomiska miljön betingade
förutsättningar. Jag betvivlar, att vare sig Marx
eller Kautsky skulle varit nöjd med
den mera blygsamma plats Z. Höglund
alltså anvisat ekonomin, ocli även mig
synes åtminstone det sista yttrandet
betänkligt rubba den materialistiska
historieuppfattningens kärna.
Emellertid är det med stor glädje man
lägger märke till den frihet från
dogmatism, från idéträldom under de
nämnda auktoriteterna, som utmärker
författarens åskådning i denna fråga.
Hans framhävande att den historiska
materialismen ej är någon troslära,
som man måste svärja vid för att vara
god socialdemokrat, är desto mer värt
att uppmärksammas, som Z. Höglund
flera gånger med all rätt betecknat
denna lära såsom den vetenska
p-1 i g a socialismens kärnpunkt.
Framställningen i dessa båda
skrifter är klar och energisk samt dessutom
fri från de alltför grova uttryck, som
stundom misspryda författarens
agitatoriska, skrifter. Överhuvud är det
glädjande att han funnit tid att vid
sidan av denna sistnämnda verksamhet
ägna sig åt mer teoretiska objektiva
undersökningar. Genom att fortsätta
på denna inslagna väg, allt jämt
strävande efter mer vetenskaplig
fördjupning, skulle Z. Höglund, tror jag,
gagna både sin egen utveckling och
partiet.
E k H n.
DE SVENSKA STÄDERNAS
LÅNE-VÄSEN. En utredning, verkställd
inom kommunala centralbyrån av E r i k
P a 1 m s t i e r n a.
Nordiska Bokhandeln. Pris 1: 50.
Den kommunala centralbyrån har
åter publicerat ett synnerligen
förtjänstfullt arbete, som är värt att
uppmärksammas i vida kretsar och som
är helt aktuellt nu, då arbetarna som
bäst gå att för första gången i större
utsträckning göra sitt inflytande
gällande vid städernas stadsfullmäktige-’
val. Det är den socialdemokratiske
riksdagsmannen, den utomordentliga
kännaren av vår kommunalpolitik,
frili. Erik Palmstiern a, som
verkställt utredningen.
Den börjar med en sammanställning
av vissa utgiftsposter i Statistiska
Centralbyråns uppgifter angående
städernas finanser, vilka, förutom
kostnaderna för vattenledningsverk, visa en
stark stegring från åren 1S76—80 till
1908. Sålunda utgick t. ex. till
sund-hetsvård och gatubelysning respektive
1,2 milj. kr. och 0,5 milj. kr.
förstnämnda femårsperiod mot resp. 9 milj.
kr. och 2,3 milj. kr. år 1908.
De ekonomiska företag, städerna
nedlagt kapital uti, äro väsentligen
gasverk,
vattenledningsverk, dräneringsverk,
elektricitetsverk, renhållnings-v e r k, badhus, salu hall a r,
slakthus och s p å r vå g a r.
Redan före 1861 hade Över 8 milj. kr.
nedlagts i gasverk och efter 1861 ha
inalles 31 nya gasverk anlagts för en
summa av över 8 % milj. kr. Även
vattenledningsverken äro delvis tidigt
anlagda. År 1861—70 nedlades således
över 22 milj. kr. uti dylika, varemot
under perioderna 1891—1900 och
1900—08 motsvarande summa icke
överstigit 4 milj. kr. Dränerings
verken få däremot sitt största
kapitalinlägg åren 1881—90 med över 10 milj.
kr. Endast elektricitetsverken
figurera med särskilt hög kapitalanlägg
ning under åren 1891—1900 och 1900—
08. Under första perioden anlades 12
verk för 21 milj. kr., under den senare
30 verk för 15,6 milj. kr. Anmärkas
bör emellertid, att dessa siffror ej äro
absolut tillförlitliga.
En intressant jämförelse med
motsvarande förhållanden i Tyskland
visar bl. a., att uti båda länderna det
är de kommunala gasverken, som
kommit till stånd först och som följts av
vatten- och avloppsarbetena, varemot
elektricitetsverk, slakthus och
saluhallar anlagts senare. Slutligen har i
sista hand behovet av ordnat
kommunikationsväsende gjort sig gällande
och tvingat städerna att även dråga
försorg om det.
Överenstämmer jämförelsen härutin-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
