Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Litteratur.
Z. HÖGLUND: Hjalmar Branting.
Utkast till en studie. Pris 50 öre.
—• Carl Lindhagen. En idépolitiker.
Pris 50 öre. Frams förlag.
Det sätt hr Z. Höglund i dessa
studier valt för sin framställning är
ganska olikartat det han i sina förut
utgivna småskrifter använt. Medan de
sistnämnda i övervägande grad varit
av agitatorisk art. äro de här
föreliggande vida mer sakligt refererande. De
redogöra i korta drag för den ställning
de skildrade personerna under loppet
av sin verksamhet intagit till de
stora politiska frågorna. På grund
därav lämna skrifterna ej blott
upplysningar om personerna själva, utan även
om de sista årens politiska historia
överhuvud. Det är, i förbigående sagt.
med särskild hänsyn därtill, som
skrifterna synts böra anmälas också i den
tidskrift, vilken utges av en av de
skildrade.
Att även dessa alster av Z.
Höglunds författarskap äro starkt
personligt- hållna, behöver ej sägas.
Författaren uttalar eller antyder alltid ?sin
egen mening. Han fördöljer t. ex. ej.
att Lindhagens politiska åskådning i
högre grad har hans sympati än
Bran-tings. Men samtidigt refererar han
även de meningar han ieké gillar
fullständigt och ärligt och tillåter
därigenom läsaren att själv bilda sig ett
omdöme.
För min del har jag läst småskriften
om Branting med något större nöje än
den om Lindhagen. Detta delvis
kanske därför, att det ofta är desto
svårare att skildra en person, ju mer man
är ense med honöm. Men mest därför
att Brantings politiska bana sträcker
sig längre , tillbaka i tiden, till följd
varav upplysningarna om hans äldre
uttalanden ha mer av nyhetens
behag-för oss, som ej så noga kunde följa
politiken på slutet av 80- och början
av 90-talet.
Exempelvis är det med stort intresse
man genomläser den radikala artikeln,
där Branting talar för äktenskapet som
privatsak. Lika intressant fast på ett
något annat sätt är det uttalande av
denne i nykterhetsfrågan Z. Höglund
anför ur en tidig småskrift.
Jämnställt med senare uttalanden visar det,
vilken glädjande utveckling
uppfattningen i nykterhetsfrågan rönt inom
vårt parti. Vidare får man lära känna,
hur följdriktig Brantings åskådning
om socialdemokratins förhållande till
liberalismen ända från början varit..
Det är särskilt i denna punkt Z.
Höglund förordar Lindhagens taktik i
motsats mot Brantings. Man har
emellertid svårt .att utfinna någon principiell
motsats mellan deras åskådningar.
Just av Z. Höglunds opartiska referat
framgår ju, att Lindhagen varnat
socialdemokratin för att ”stå alltför
mycket utom samhällshuset”.
Lindhagen förordar vidare ”sakpolitik”
och godkänner t, o. m. — på fullt allvar
säkerligen, trots den spydiga formen
— socialdemokraters rätt att. inträda i
en blandad ministär — förutsatt att
de få bestämma kursen. Alltså kan
han omöjligen vara emot samarbete
med liberalerna, när detta samarbete
verkligen gagnar socialdemokratins
strävanden — och något annat vill ju
heller ieke Branting.
I fråga om den materialistiska
historieuppfattningen undrar jag. om Z.
Höglund genomgående riktigt
återgivit den marxistiska uppfattningen.
Han säger (Hj. Branting s. 17),
att den materialistiska
historieuppfattningen visserligen vill förklara
religionens former, men ej dess väsen ur
ekonomiska orsaker. På ett annat ställe
(C. Lindhagen s. 56) yttrar han.
att människorna göra sin historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
